Not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering

En sammanfattning av finansiella risker återfinns i förvaltningsberättelsen, under rubriken Risker och riskhantering, och kompletterande data i not 15.

Riskstyrning

Övergripande finansiell målsättning är att uppnå lägsta möjliga finansierings­kostnader för förbindelsen under dess livstid. Större fluktuationer kan således accepteras under kortare intervaller.

Svedabs och Öresundsbrokonsortiets finansiella riskhantering regleras strikt i en för vart och ett av företagen framtagen finanspolicy respektive finansstrategi. Finanspolicyn löper över längre perioder och reglerar strategiska överväganden, t ex val av riskprofil. Finansstrategin fastställs årligen av respektive företags styrelse. I finansstrategin fastställs lånebehov, räntebindningstider, upplåning, tillåten valuta- och ränteexponering samt ramar för kredit- och valutarisker. Handel med derivat utgör en del av riskstyrningen i Öresundsbrokonsortiet. Kontinuerlig bevakning och kontroll gentemot de av styrelsen fastställda ramarna och de statliga garanternas riktlinjer syftar till att förhindra överträdelser.

Ränterisker

Nettofinansieringskostnaderna påverkas av den generella ränteutvecklingen, räntebindningstider och valutakursutvecklingen. Rörligt förräntade lån och lån med kort löptid innebär å ena sidan normalt en högre risk jämfört med fast förräntade lån och lån med lång löptid. Å andra sidan ökar risken för svängningar i marknadsräntorna över tiden och är störst för reala och nominella fast för­räntade lån med lång löptid. Det förklaras av diskonteringseffekten, vilken motsvarar den alternativkostnad som är förknippad med fastförräntade skulder jämfört med en finansiering till rörliga och aktuella marknads­räntor.

Duration

Räntebindningstid används som ett uttryck för risken i kassaflödet, eftersom framtida kassaflöden kommer att vara exponerade för ränteförändringar. Ett överordnat riktmärke för durationen i Svedab och Öresundsbrokonsortiet är tre år med stipulerade gränser för tillåtna svängningar. I Svedab avser riktmärket lån med löptid på upp till 10 år. Styrelsen fastställer riktmärken för lån med längre löptider. (Duration är ett mått på ränterisken och innebär att man mäter genomsnittlig räntebindningstid. En lång duration innebär en låg refinansieringsrisk.)

Övriga risker

Med likviditetsrisk förstås risken att drabbas av förluster eller extrakostnader till följd av likviditetsproblem. Kreditrisk respektive motpartsrisk avser risker för förluster och/eller extrakostnader till följd av att en motpart i ett finansiellt kontrakt inte kan eller vill uppfylla sina förpliktelser.

Svedab

Svedab lånar i Riksgälden enligt proposition 1996/97:161 och gällande garantiförordning. Den statligt garanterade upplåningen innebär förmånliga villkor, både vad gäller rörlig och bunden ränta. Svedab får obegränsat låna till räntebetalningar. För den löpande driften finns en låneram som enligt proposition 2009/10:1 uppgår till 3,4 miljarder SEK i prisnivå januari 2009. Det totala likviditetsbehovet för 2018, inklusive refinansieringsbehovet på 490 MSEK, förväntas kunna täckas av det uttag från Öresundsbrokonsortiet som ägarna avser att göra under 2018.  Svedab lånar i SEK och har inga realräntelån. Långfristiga finansiella fordringar avser svenska staten.

Öresundsbrokonsortiet

De finansiella risker som Öresundsbrokonsortiets verksamhet är exponerad för och som beskrivs nedan återspeglas som en ökning/minskning av resultatposten ”Resultatandel i Öresundsbrokonsortiet” respektive balansposten ”Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet; se även not 10.

Öresundsbrokonsortiets upplåning garanteras solidariskt av den danska och den svenska staten (Riksgälden i Sverige och Finansministeriet i Danmark). Det betyder att Öresundsbrokonsortiet garanteras lånevillkor snarlika de båda staternas men innebär också en likviditetsrisk för Öresundsbrokonsortiets ägare. Öresundsbrokonsortiets rating hos det internationella kredit­värderingsinstitutet Standard & Poor´s är alltjämt AAA.

Öresundsbrons marknad är konjunkturkänslig. Av finansstrategiska skäl finns därför en grundläggande strävan efter att ha en relativt stor andel av portföljen rörligt förräntad. Låg ekonomisk tillväxt innebär en lägre volymtillväxt. Effekterna av minskade intäkter i samband med en låg­konjunktur kan då delvis motverkas av lägre räntekostnader. Intäkterna i Öresundsbrokonsortiet förväntas följa inflationsutvecklingen över tiden. Realräntelån (indexbaserade lån) verkar också dämpande på den samlade risknivån. Öresundsbrokonsortiets realränteskuld består av både egentliga lån och ränteswapar. Realränteexponeringen är relaterad till svensk och dansk inflation.

Öresundsbrokonsortiet ska enligt styrelsens beslut utöver DKK endast ha valutaexponering i EUR och SEK. Lån upptagna i andra valutor omvandlas, främst med hjälp av valutaswapar. Överordnat riktmärke för den svenska valutan ligger på 15 procent, vilket motsvarar Öresundsbrokonsortiets långsiktiga exponering i SEK. Syftet med exponeringen i SEK är att säkra in- och utbetalningar som görs i den svenska valutan. Valutarisken bedöms sammantaget vara begränsad.

Motpartsrisken hanteras med hjälp av ett limit­system som innebär att den maximalt accepterade risken per motpart, generellt avgörs av dennes rating hos oberoende och kända kreditvärderingsinstitut. I syfte att minska kreditrisken upprättas CSA-avtal (Credit Support Annex), som innebär att en motpart kan krävas på säkerhet, till exempel i form av kontanter eller obligationer. Öresundsbrokonsortiet tillåts ingå avtal avseende swapar och liknande instrument endast under förutsättningen att det finns ett CSA-avtal.