Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2017. Förvaltningsberättelsen omfattar förutom dessa sidor även not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering.
Verksamheten
Svedab och A/S Øresund äger och förvaltar vardera femtio procent av andelarna i Öresundsbrokonsortiet. Svedab byggde och äger de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och ansvarar för drift och underhåll. Landanslutningarna består av cirka två mil järnväg och en mil motorväg. Järnvägsanläggningen upplåts till Trafikverket mot en årlig ersättning. Svedabs vd är också vd för Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB). Bolagen har ett nära samarbete inom administrativa funktioner som finansiell rapportering, personaladministration, IT och teknik.
Öresundsbrokonsortiet
Öresundsbrokonsortiet äger och driver Öresundsbron. Öresundsbron utgör en viktig länk i ett internationellt infrastruktursystem och binder samman Öresundsregionen. Öresundsbrokonsortiet är ett s k enkelt bolag. Ägarnas rättigheter och skyldigheter regleras i ett konsortialavtal. Fyra av Svedabs fem styrelseledamöter ingår i Öresundsbrokonsortiets styrelse. Öresundsbrokonsortiets styrelse har ansvaret för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska och fysiska livslängden säkerställs. Styrelsen fastställer avgifterna för vägtrafiken och godkänner övergripande styrinstrument.
Finansieringsmodellen
Öresundsförbindelsen (Öresundsbron och de svenska och danska landanslutningarna) ska bära sina egna kostnader (propositionen 1996/97:161). Byggnationen finansierades med lån och samtliga kostnader ska täckas av vägavgifter och avgifter från järnvägen. Svedab lånar endast i Riksgälden. Lånen ska amorteras med hjälp av uttag från Öresundsbron. Ägarna, Svedab och A/S Öresund, avser att börja göra uttag 2018.
Intäkterna från vägtrafiken utgör cirka två tredjedelar av Öresundsbrokonsortiets totala intäkter. Intäkter från upplåtelse av järnvägen ersätts av den svenska och den danska staten, vilka till Öresundsbrokonsortiet årligen erlägger en fast avgift på vardera 150 miljoner DKK, (1991 års prisnivå). Öresundsbrokonsortiet lånar enbart på den öppna kapitalmarknaden. Upplåningen är solidariskt garanterad av den svenska och den danska staten.
Intäkter och resultatutveckling
Nettoomsättningen ökade, 11 (9) MSEK och rörelseresultatet blev bättre, –63 (–70) MSEK jämfört med föregående år. Driftkostnaderna är till största delen fasta, vilket innebär att rörelseresultatet normalt inte varierar nämnvärt mellan åren. Under 2016 försågs Yttre ringvägen med ny asfalt vilket bidrog till högre underhållskostnader. Räntenettot, –45 (–48) MSEK, fortsatte att förbättras till följd av den låga räntenivån. Årets resultat 470 (481) MSEK blev något sämre än föregående års som en följd av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling.
Kommentarer till Öresundsbrokonsortiets resultat och marknad
Resultatandelen minskade något jämfört med föregående år, 711 (735) MSEK. En ökad vägtrafik avspeglade sig i ökade intäkter och ett förbättrat rörelseresultat. Finansnettot fick en sämre utveckling och förklaras av att föregående års räntekostnader påverkades positivt av orealiserade valutakursvinster till följd av att den danska kronan stärktes mot både euron och svenska kronan. Genomsnittskursen för den danska kronan uppgick till 1,29 (1,27).
Marknaden har konstaterats vara konjunkturkänslig. Trafiken stagnerade efter finanskrisen 2008 och började först 2014 att åter öka. Trenden har hållit i sig och 2017 nådde dygnstrafiken en ny rekordnivå. De flesta segmenten ökade. Pendlingstrafiken minskade något liksom busstrafiken. Förbättrade rutiner vid gränskontrollerna och tätare turer har underlättat för pendlarna.
Trafiken | 2017 | 2016 | Ökn+/ minskn- % |
Vägfordon genomsnitt per dygn | 20 631 | 20 284 | +1,7 |
varav personbilar | 18 424 | 18 166 | +1,4 |
varav lastbilar | 1 332 | 1 268 | +5,0 |
Verksamhetsstyrning
Svedab är beroende av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling och styrningen av de båda verksamheterna är nära förknippade med varandra. Detta avsnitt behandlar därför de väsentliga delar av verksamhetsstyrningen i Öresundsbrokonsortiet som anses nödvändiga för att ge läsaren en helhetsbild.
Ägarnas inflytande
Svedabs kärnverksamhet är fastlagt i beslut av Sveriges riksdag och i ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna, samt i ett konsortialavtal mellan ägarbolagen Svedab och A/S Øresund. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen. Regeringens redogörelse för mål, tillämpliga ramverk och inställning till bolagsstyrningsfrågor, finns samlat i ”Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande”. Av ägarpolicyn framgår att Svensk kod för bolagsstyning ska tillämpas liksom principen ”följa eller förklara”. Principen gör det möjligt för ett företag som Svedab, som intar en särställning bland de statligt ägda bolagen, att upprätta en rapportering som är relevant med hänsyn till verksamhetens art och inriktning.
Hållbart företagande
Statliga bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling och upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Svedab har i enlighet med statens ägarpolicy och ÅRL 6 kap 11 § upprättat en hållbarhetsrapport, som en från årsredovisningen skild rapport. Hållbarhetsrapporten har överlämnats till revisorn samtidigt som årsredovisningen och finns tillgänglig på Svedabs webbplats.
Finansiell målsättning
Årsstämman har fastlagt Svedabs ekonomiska mål, att bolagets lån ska vara återbetalda senast år 2040.
Risker och riskhantering
Svedabs respektive Öresundsbrokonsortiets system för riskstyrning ska identifiera sådana risker som verksamheten kan drabbas av. Om möjligt ska systemet se till att riskerna elimineras, eller säkerställa att effekterna begränsas om något skulle inträffa. Svedabs styrelse ansvarar inför ägarna för företagets riskanalys och riskhantering.
Affärsrisker
Svedabs förmåga till avkastning är direkt beroende av Öresundsbrons avkastningsförmåga och avgörs därför av faktorer som trafikvolym, prisstrategi, driftkostnader och realränta. Öresundsbron är konjunkturkänslig och affärsrisken påverkas av sambandet mellan intäkter och finansieringskostnader. Det innebär att riskprofilen kan sänkas om skuldportföljen struktureras på ett sådant sätt att en positiv samvariation uppnås mellan intäkter och finansieringskostnader, avhängigt den ekonomiska tillväxten. Rörligt förräntade lån och realräntelån (endast i Öresundsbrokonsortiet), har en positiv samvariation med den generella ekonomiska tillväxten när den drivs av efterfrågan. Samvariationen är dock inte den enda faktor som påverkar riskprofilen när intäkter och finansieringskostnader bedöms i ett sammanhang. En situation med stigande realräntor i kombination med en låg tillväxttakt i ekonomin under en längre tid, skulle kunna innebära en väsentlig risk. Affärsmässiga risker bedöms och hanteras genom uppföljning av trafikstatistik, aktiv marknadsbearbetning samt en kontinuerlig översyn av prisstrategier. Utsikterna för att uppnå en långsiktig och tillfredsställande räntabilitet är mycket god.
Finansiella risker
Finansiella risker är relaterade till finansiella instrument såsom kundfordringar, likvida medel, obligationslån, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder samt i Öresundsbrokonsortiet även derivatinstrument. De finansiella riskerna som hanteras är marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas upp i valuta-, ränte- och andra prisrisker. Finansiella risker beskrivs och utvecklas i not 3.
Svedabs förmåga att återbetala lånen är beroende av Öresundsbrons kassaflöde. Uppföljning av utvecklingen i Öresundsregionen och Öresundsbrokonsortiets affärsmässiga utveckling samt system för riskstyrning, utgör en viktig del av Svedabs riskhantering. Räntabilitetsberäkningar utgör ett led i bevakningen och görs årligen.
Svedab och A/S Øresund svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som kan uppkomma i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Ägarna ska till lika delar dela vinster och förluster som uppkommer i Öresundsbrokonsortiets verksamhet.
Kapitaltäckningsgaranti
Staten har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att skydda Svedabs eget kapital i enlighet med aktiebolagslagen. Enligt kapitaltäckningsgarantin bemyndigas Trafikverket att oåterkalleligen vid behov lämna villkorade aktieägartillskott så att Svedabs egna kapital vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Trafikverkets villkorade aktieägartillskott sker i form av betalningsutfästelser (i enlighet med 2001 års ekonomiska vårproposition, 2000/1:100). För den fordran som Svedab därigenom får gentemot Trafikverket, ska Trafikverket årligen erlägga ränta, som också tillskjuts i form av betalningsutfästelser. Räntesatsen ska motsvara den genomsnittliga ränta som Svedab under respektive år betalar till Riksgälden.
Frågan om olovligt statsstöd
EU kommissionens beslut från 2014 har överklagats till Tribunalen. Tribunalen har kallat Sverige och Danmark till förhandling i målet samt ställt frågor till den svenska regeringen och som besvarades under 2017. Målet förväntas avgöras under första halvåret 2018.
Bakgrunden är att EU-kommissionen 2013 mottog en anmälan vari Svedab och Öresundsbrokonsortiet påstås erhålla otillåtna statsstöd. Kommissionen meddelade 1995 att statsgarantierna inte är att betrakta som statsstöd eftersom Öresundsbron är en investering till gagn för samhället som helhet och en gemensam nytta av allmänt offentligt intresse. EU-kommissionen avvisade klagan 2014 och meddelade att beslutet om den statliga finansieringen av såväl Svedabs landanslutningar som den statligt garanterade upplåningen i Öresundsbrokonsortiet, skedde i linje med EU:s bestämmelser. Kommissionen menar att åtgärderna inverkar positivt på de gemensamma transportprioriteringarna utan att otillbörligen snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. EU-kommissionen lät samtidigt meddela att det kommer att krävas en notifiering ifall Öresundsbrokonsortiet får behov av statsgaranterade lån efter 2040.
Miljö
Svedab och Öresundsbrokonsortiet bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och i enlighet med de beslut som har fattats av regeringen, koncessionsnämnden, vattendomstolen och mark- och miljödomstolen. Tillståndsplikten avser byggande och drift av Öresundsbron och de svenska landanslutningarna. Miljöpåverkan sker främst genom buller, avfall och utsläpp i luften från väg- och tågtrafik samt bortledning av grundvatten. Svedab har idag två miljömässiga åtaganden: att årligen kontrollera vattenflödena kring bolagets grundvattenavsänkningar samt att innehålla bullervillkor längs anläggningen. Svedab uppfyllde gällande villkor i miljödomarna för grundvatten under 2017.
Kontinentalbanan genom Malmö
Mark- och miljööverdomstolen beslutade om slutliga villkor för Kontinentalbanan genom Malmö sommaren 2016.
Mark- och miljööverdomstolen föreskriver bullervärden för att begränsa bullret från Kontinentalbanan genom Malmö. Bullerskyddande åtgärder ska vidtas i bostadsrum, undervisnings- och vårdlokaler med målet att ljudnivån inomhus inte överstiger 30 dB(A) dygnsekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå nattetid (kl.22.00 – 07.00). Dessutom ska åtgärder vidtas vid uteplats i anslutning till bostad med målet att ljudnivån inte överstiger 60 dB(A) dygnsekvivalentnivå. Genomförandetiden är 5 år. Projekteringsarbetet startade under hösten 2017 och utförande beräknas påbörjas under 2018.
Malmöpendeln
Svedab och Trafikverket ansökte hos Länsstyrelsen 2015 om tillstånd för persontrafik på Kontinentalbanan genom Malmö. Länsstyrelsen gav sommaren 2017 tillstånd till persontrafiken. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som i december 2017 avslog överklagan. Även detta beslut överklagades. Den 30 januari 2018 meddelade Mark- och miljööverdomstolen att prövningstillstånd inte kommer att ges. Länsstyrelsens beslut har nu vunnit laga kraft. Malmö stad har via Trafikverket upphandlat utförandet av en ny tågstation vid Kontinentalbanan genom Malmö, station Rosengård. Stationen förväntas kunna invigas under 2018.
Solceller
Svedab och Öresundsbrokonsortiet inledde 2016 ett samarbete om att uppföra en solcellsanläggning vid Lernacken. Anläggningen upphandlades under 2017 och kommer att stå klar under första hälften av 2018.
Framtida utveckling
Förväntningarna på trafiktillväxten är fortsatt positiv även om det finns osäkerhet i förväntningarna på 2018, t ex valutakursen på SEK som påverkar både intäkter och kostnader. Räntenivån förväntas vara fortsatt låg även om de långsiktiga räntorna sakta kommer att stiga. Målsättningen för 2018 är att Öresundsbrokonsortiet fortsatt ska uppnå en positiv resultatutveckling före värdeförändringar.
Förslag till vinstdisposition (SEK)
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: | |
Balanserade vinstmedel | 898 196 870 |
Årets resultat | 470 144 383 |
1 368 341 253 |
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: | |
Återbetalning av villkorade aktieägartillskott | 792 929 253 |
I ny räkning balanseras | 575 412 000 |
1 368 341 253 |
Den föreslagna återbetalningen av villkorade aktieägartillskott reducerar bolagets soliditet till 9 procent. Nuvarande intjäningsförmåga i Öresundsbrokonsortiet innebär att soliditeten i Svedab återställs framöver genom kommande resultatandelar. Soliditeten är tillräcklig mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Den föreslagna återbetalningen av villkorade aktieägartillskott kommer inte att påverka likviditeten då den sker genom återlämnande av reversfordran.
Styrelsen har beaktat den negativa skillnad som finns mellan den redovisade kapitalandelen enligt K3 och det i enligt med IFRS redovisade egna kapitalet i Öresundsbrokonsortiet och som uppstått genom tillämpning av säkringsredovisning i K3. Styrelsen har beaktat risken att Svedab inte kan leva upp till de krav som ställs för att tillämpa säkringsredovisning i framtiden, varpå negativa orealiserade effekter kan behöva redovisas i Svedab.
Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och inte heller att fullgöra nödvändiga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.
Utdelningen kommer att genomföras genom överföring av fordran per den 3 maj 2018.
Utdelningspolicy
Svedab kommer först att reglera tillskjutna aktieägartillskott genom utdelning av de fordringar som har uppkommit till följd av tillskotten. Överskott av likvida medel används till att återbetala skulderna i Riksgälden. När skulderna är fullt återbetalda kommer Svedab att lämna kontanta utdelningar till ägaren.
Svedab och A/S Øresund beslutar om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet. Villkoren regleras i konsortialavtalet.
Flerårsöversikt
MSEK | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
RESULTATRÄKNING | |||||
Nettoomsättning | 11 | 9 | 6 | 6 | 5 |
Övriga kostnader | -24 | -29 | -23 | -26 | -30 |
Avskrivningar | -50 | -50 | -50 | -50 | -50 |
Rörelseresultat | -63 | -70 | -67 | -70 | -75 |
Resultatandel i Öresundsbrokonsortiet | 711 | 735 | 403 | 521 | 421 |
Nettofinansieringskostnader | -45 | -48 | -50 | -59 | -64 |
Resultat före skatt | 603 | 617 | 286 | 392 | 282 |
Inkomstskatt | -133 | -136 | -63 | -86 | -62 |
Årets resultat | 470 | 481 | 223 | 306 | 220 |
BALANSRÄKNING | |||||
Materiella anläggningstillgångar | 2 122 | 2 171 | 2 221 | 2 269 | 2 319 |
Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet | 2 108 | 1 344 | 571 | 185 | 0 |
Övriga finansiella anläggningstillgångar | 2 756 | 2 850 | 2 945 | 2 966 | 2 836 |
Omsättningstillgångar | 61 | 42 | 29 | 89 | 55 |
– varav likvida medel | 48 | 30 | 20 | 82 | 47 |
Summa tillgångar | 7 047 | 6 407 | 5 766 | 5 509 | 5 210 |
– varav räntebärande tillgångar | 2 605 | 2 548 | 2 495 | 2 374 | 2 106 |
Eget kapital | 1 378 | 855 | 336 | 131 | -348 |
Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet | 0 | 0 | 0 | 0 | 338 |
Långfristiga skulder | 5 122 | 4 818 | 5 370 | 4 993 | 4 901 |
Kortfristiga skulder | 547 | 734 | 60 | 385 | 319 |
Summa eget kapital och skulder | 7 047 | 6 407 | 5 766 | 5 509 | 5 210 |
– varav räntebärande skulder | 5 612 | 5 493 | 5 371 | 5 346 | 5 191 |
NYCKELTAL | |||||
Genomsnittlig finansieringskostnad värderad till upplupet anskaffningsvärde, % | 1,5 | 1,7 | 1,8 | 2,0 | 2,1 |