Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2018. Förvaltningsberättelsen omfattar förutom dessa sidor även not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering.

Verksamheten

Svedab och A/S Øresund äger och förvaltar vardera femtio procent av andelarna i Öresundsbrokonsortiet. Svedab byggde och äger de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och ansvarar för drift och underhåll. Landanslutningarna består av cirka två mil järnväg och en mil motorväg. Järnvägsanläggningen upplåts till Trafikverket mot en årlig ersättning. Svedabs vd är också vd för Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB). Bolagen har ett nära samarbete inom administrativa funktioner som finansiell rapportering, personaladministration, IT och teknik.

Öresundsbrokonsortiet

Öresundsbrokonsortiet äger och driver Öresundsbron. Öresundsbron utgör en viktig länk i ett internationellt infrastruktursystem och binder samman Öresundsregionen. Öresundsbrokonsortiet är ett s k enkelt bolag. Ägarnas rättigheter och skyldigheter regleras i ett konsortialavtal. Fyra av Svedabs fem styrelseledamöter ingår i Öresundsbrokonsortiets styrelse. Öresundsbrokonsortiets styrelse har ansvar för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska och fysiska livslängden säkerställs. Styrelsen fastställer avgifterna för vägtrafiken och godkänner övergripande styrinstrument.

Finansieringsmodellen

Öresundsförbindelsen (Öresundsbron och de svenska och danska landanslutningarna) ska bära sina egna kostnader (propositionen 1996/97:161). Byggnationen finansierades med lån och samtliga kostnader ska täckas av vägavgifter och avgifter från järnvägen. Svedab lånar endast i Riksgälden. Lånen ska amorteras med hjälp av uttag från Öresundsbron.

Intäkterna från vägtrafiken utgör cirka två tredjedelar av Öresundsbrokonsortiets totala intäkter. Intäkter från upplåtelse av järnvägen ersätts av den svenska och den danska staten, vilka till Öresundsbrokonsortiet årligen erlägger en fast avgift på vardera 150 miljoner DKK, (1991 års prisnivå). Öresundsbrokonsortiet lånar enbart på den öppna kapitalmarknaden. Upplåningen är solidariskt garanterad av den svenska och den danska staten.

Intäkter och resultatutveckling

Nettoomsättningen ökade, 11 (10) MSEK medan rörelseresultatet blev lägre, –70 (–63) MSEK jämfört med föregående år. Driftkostnaderna är till övervägande del fasta, vilket innebär att rörelseresultatet normalt inte varierar nämnvärt mellan åren. Skillnaden förklaras av projekteringskostnader för nya bullerskärmar längs delar av Kontinentalbanans sträckning genom Malmö.  Räntenettot, –42 (–45) MSEK, fortsatte att förbättras. Ränteintäkterna minskade med 10 MSEK som ett resultat av att bolaget under året delade ut en del av sin reversfordran som löper med ränta. Räntekostnaderna blev 13 MSEK lägre, vilket främst förklaras av att bolaget i början av året amorterade ett lån till ett värde av 305 MSEK. Resultateffekten av omräkning av bolagsskatten från 22 till 20,6 procent ökade årets skattekostnad med 1 MSEK. Årets resultat 347 (470) MSEK blev lägre än föregående år som en följd av resultatutvecklingen i Öresundsbrokonsortiet.

Kommentarer till Öresundsbrokonsortiets resultat och marknad

Resultatandelen minskade, 559 (711) MSEK. Konsortiets intäkter och rörelseresultat fortsatte att utvecklas positivt. Finansnettot försämrades emellertid och förklaras av en realiserad negativ effekt på indexrelaterade instrument. Indexrelaterade instrument med kortare löptid löstes in i förtid och ersattes med icke indexrelaterade instrument med längre löptid, som ett led i att anpassa skuldportföljen till Öresundsbrokonsortiets utdelningspolicy och längre återbetalningstid för lånen. Genomsnittskursen för den danska kronan uppgick till 1,38 (1,29).

Marknaden är konjunkturkänslig. I spåren av finanskrisen 2008 stagnerade trafiken och började att öka först under 2014. Trenden höll i sig fram till och med 2017 då dygnstrafiken nådde en ny rekordnivå. 2018 kom trafiken att ligga på samma nivå som föregående år. Pendlingstrafiken ökade inte i förväntad takt. Fritidsresandet fortsatte emellertid att öka, vilket bl a förmånsprogrammet Club Bropass bidrog till. På fraktsidan fortsatte Öresundsbron alltjämt att vara den främsta vägen över Öresund.

Trafiken 2018 2017 Ökn+/
minskn- %
Vägfordon genomsnitt per dygn 20 554 20 631 -0,4
  varav personbilar 18 271 18 424 -0,8
  varav lastbilar 1 397 1 332 +4,9

Verksamhetsstyrning

Svedab är beroende av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling och styrningen av de båda verksamheterna är nära förknippade med varandra. Detta avsnitt behandlar därför de väsentliga delar av verksamhetsstyrningen i Öresundsbrokonsortiet som anses nödvändiga för att ge läsaren en helhetsbild.

Ägarens inflytande

Svedabs kärnverksamhet är fastlagt i beslut av Sveriges riksdag och i ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna, samt i ett konsortialavtal mellan ägarbolagen Svedab och A/S Øresund. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen. Regeringens redogörelse för mål, tillämpliga ramverk och inställning till bolagsstyrningsfrågor, finns samlat i ”Statens ägarpolicy och riktlinjer för företag med statligt ägande”. Av ägarpolicyn framgår att Svensk kod för bolagsstyning ska tillämpas liksom principen ”följa eller förklara”.

Hållbart företagande

Statliga bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling och upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Svedab har i enlighet med statens ägarpolicy och ÅRL 6 kap 11 § upprättat en hållbarhetsrapport, som en från årsredovisningen skild rapport. Hållbarhetsrapporten granskas av revisor och finns tillgänglig på Svedabs webbplats.

Finansiell målsättning

Årsstämman har tidigare fastlagt att Svedabs lån ska vara återbetalda senast år 2040. Under 2018 beslutade Svedab och A/S Øresund, Öresundsbrokonsortiets ägare, om en ny policy för uttag, se not 4, och som innebär att Svedabs lån kommer att vara återbetalda långt tidigare.

Risker och riskhantering

Svedabs respektive Öresundsbrokonsortiets system för riskstyrning ska identifiera sådana risker som verksamheten kan drabbas av. Om möjligt ska systemet se till att riskerna elimineras, eller säkerställa att effekterna begränsas om något skulle inträffa. Svedabs styrelse ansvarar inför ägaren för företagets riskanalys och riskhantering.

Affärsrisker

Svedabs förmåga till avkastning är direkt beroende av Öresundsbrons avkastningsförmåga och avgörs därför av faktorer som trafikvolym, prisstrategi, driftkostnader och realränta. Öresundsbron är konjunkturkänslig och affärsrisken påverkas av sambandet mellan intäkter och finansierings­kostnader. Det innebär att riskprofilen kan sänkas om skuldportföljen struktureras på ett sådant sätt att en positiv samvariation uppnås mellan intäkter och finansieringskostnader, avhängigt den ekonomiska tillväxten. Rörligt förräntade lån och real­räntelån (endast i Öresundsbrokonsortiet), har en positiv samvariation med den generella ekonomiska tillväxten när den drivs av efterfrågan. Samvariationen är dock inte den enda faktor som påverkar riskprofilen när intäkter och finansieringskostnader bedöms i ett sammanhang. En situation med stigande realräntor i kombination med en låg tillväxttakt i ekonomin under en längre tid, skulle kunna innebära en väsentlig risk. Affärsmässiga risker bedöms och hanteras genom uppföljning av trafikstatistik, aktiv marknadsbearbetning samt en kontinuerlig översyn av prisstrategier. Utsikterna för att uppnå en långsiktig och tillfredsställande räntabilitet är mycket god.

Finansiella risker

Finansiella risker är relaterade till finansiella instrument såsom kundfordringar, likvida medel, obligationslån, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder samt i Öresundsbrokonsortiet även derivatinstrument. De finansiella riskerna som hanteras är marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas upp i valuta-, ränte- och andra prisrisker. Finansiella risker beskrivs och utvecklas i not 3.

Svedabs förmåga att återbetala lånen är beroende av Öresundsbrons kassaflöde. Uppföljning av utvecklingen i Öresundsregionen och Öresundsbrokonsortiets affärsmässiga utveckling samt system för riskstyrning, utgör en viktig del av Svedabs riskhantering. Räntabilitetsberäkningar utgör ett led i bevakningen och görs årligen.

Svedab och A/S Øresund svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som kan uppkomma i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Ägarna ska till lika delar dela vinster och förluster som uppkommer i Öresundsbrokonsortiets verksamhet.

Kapitaltäckningsgaranti

Staten har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att skydda Svedabs eget kapital i enlighet med aktiebolagslagen. Enligt kapitaltäckningsgarantin bemyndigas Trafikverket att oåterkalleligen vid behov lämna villkorade aktieägartillskott så att Svedabs egna kapital vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Trafikverkets villkorade aktieägartillskott sker i form av betalningsutfästelser (i enlighet med 2001 års ekonomiska vårproposition, 2000/1:100). För den fordran som Svedab därigenom får gentemot Trafikverket, ska Trafikverket årligen erlägga ränta, som också tillskjuts i form av betalningsutfästelser. Räntesatsen ska motsvara den genomsnittliga ränta som Svedab under respektive år betalar till Riksgälden.

Frågan om olovligt statsstöd

EU-kommissionens beslut att avvisa en inkommen klagan har överklagats till EU-domstolen. EU-domstolen har återförvisat frågan till EU-kommissionen och krävt att en djupare analys görs. Beslutet behandlar inte frågan om statsstödet är att anse som tillåtet eller otillåtet. Skulle en ny analys visa att garantivillkoren är att anse som otillåtna, kan detta innebära att Öresundsbron kan komma att få ökade kostnader.  EU-kommissionens analys förväntas under hösten 2019.

Bakgrund

EU-kommissionen mottog 2013 en anmälan vari Svedab och Öresundsbrokonsortiet påstås erhålla otillåtna statsstöd. Kommissionen meddelade redan 1995 att statsgarantierna inte är att betrakta som statsstöd eftersom Öresundsbron är en investering till gagn för samhället som helhet och en gemensam nytta av allmänt offentligt intresse.  EU-kommissionen avvisade klagan 2014 och meddelade att beslutet om den statliga finansieringen av såväl Svedabs landanslutningar som den statligt garanterade upplåningen i Öresundsbrokonsortiet, skedde i linje med EU:s bestämmelser. Kommissionen menar att åtgärderna inverkar positivt på de gemensamma transportprioriteringarna utan att otillbörligen snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. EU-kommissionen lät samtidigt meddela att det kommer att krävas en notifiering ifall Öresundsbrokonsortiet får behov av statsgaranterade lån efter 2040.

Miljö

Svedab och Öresundsbrokonsortiet bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och i enlighet med de beslut som har fattats av regeringen, koncessionsnämnden, vattendomstolen och mark- och miljödomstolen. Tillståndsplikten avser byggande och drift av Öresundsbron och de svenska landanslutningarna. Miljöpåverkan sker främst genom buller, avfall och utsläpp i luften från väg- och tågtrafik samt bortledning av grundvatten. Svedab har idag två miljömässiga åtaganden: att årligen kontrollera vattenflödena kring bolagets grundvattenavsänkningar samt att innehålla bullervillkor längs anläggningen. Svedab uppfyllde gällande villkor i miljödomarna för grundvatten under 2018.

Kontinentalbanan genom Malmö

Mark- och miljööverdomstolen beslutade om slutliga villkor för Kontinentalbanan genom Malmö sommaren 2016.

Mark- och miljööverdomstolen föreskriver bullervärden för att begränsa bullret från Kontinentalbanan genom Malmö. Bullerskyddande åtgärder ska vidtas i bostadsrum, undervisnings- och vårdlokaler med målet att ljudnivån inomhus inte överstiger 30 dB(A) dygnsekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå nattetid (kl. 22.00 – 07.00). Dessutom ska åtgärder vidtas vid uteplats i anslutning till bostad med målet att ljudnivån inte överstiger 60 dB(A) dygnsekvivalentnivå. Genomförandetiden är 5 år. Projekteringsarbetet inleddes 2017 och slutfördes under 2018. Bullerskärmarna kommer uppföras av Trafikverket och planeras ske under 2020.

Malmöpendeln

Under 2018 byggdes en helt ny station, Rosengård och två befintliga stationer, Östervärn samt Persborg, renoverades, vilket bekostades av Malmö Stad. Station Rosengård invigdes den 8 december och dagen därpå började persontågen åter att trafikera Kontinentalbanan genom Malmö.

Solceller

Svedab och Öresundsbrokonsortiet inledde 2016 ett samarbete om att uppföra en solcellsanläggning vid Lernacken. Anläggningen upphandlades under 2017 och stod klar i maj 2018 och kunde då tas i drift.

Framtida utveckling

Förväntningarna inför 2019 är att trafiken kommer att ha fortsatt positiv utveckling. 2018 bedöms vara en tillfällig avmattning. Osäkerhetsfaktorer som valutakurser och räntekostnader påverkar den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Korta räntor förväntas vara fortsatt låga medan man kan förvänta sig en sakta ökning av de långa räntorna. Målsättningen för 2019 är att Öresundsbrokonsortiet ska uppnå ett bättre resultat jämfört med 2018.

Förslag till vinstdisposition (SEK)

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
   Balanserade vinstmedel 638 932 404
   Årets resultat 347 422 954
986 355 358
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
   Återbetalning av villkorade aktieägartillskott 324 723 358
   I ny räkning balanseras 661 632 000
986 355 358

Den föreslagna återbetalningen av villkorade aktieägartillskott reducerar bolagets soliditet till 11 procent. Nuvarande intjäningsförmåga i Öresundsbrokonsortiet innebär att soliditeten i Svedab återställs framöver genom kommande resultatandelar. Soliditeten är tillräcklig mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Den föreslagna återbetalningen av villkorade aktieägartillskott kommer inte att påverka likviditeten då den sker genom återlämnande av reversfordran.

Styrelsen har beaktat den negativa skillnad som finns mellan den redovisade kapitalandelen enligt K3 och det i enlighet med IFRS redovisade egna kapitalet i Öresundsbrokonsortiet och som uppstått genom tillämpning av säkringsredovisning i K3. Styrelsen har beaktat risken att Svedab inte kan leva upp till de krav som ställs för att tillämpa säkringsredovisning i framtiden, varpå negativa orealiserade effekter kan behöva redovisas i Svedab.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och inte heller att fullgöra nödvändiga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.

Utdelningen kommer att genomföras genom överföring av fordran per den 10 maj 2019.

Utdelningspolicy

Svedab kommer först att reglera tillskjutna aktieägartillskott genom utdelning av de fordringar som har uppkommit till följd av tillskotten. Överskott av likvida medel används till att återbetala skulderna i Riksgälden. När skulderna är fullt återbetalda kommer Svedab att lämna kontanta utdelningar till ägaren.

Svedab och A/S Øresund beslutar om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet. Villkoren regleras i konsortialavtalet.

Flerårsöversikt

MSEK 2018 2017 2016 2015 2014
RESULTATRÄKNING        
Totala intäkter 12 11 9 6 6
Övriga kostnader -32 -24 -29 -23 -26
Avskrivningar -50 -50 -50 -50 -50
Rörelseresultat -70 -63 -70 -67 -70
Resultatandel i Öresundsbrokonsortiet 559 711 735 403 521
Nettofinansieringskostnader -42 -45 -48 -50 -59
Resultat före skatt 447 603 617 286 392
Inkomstskatt -100 -133 -136 -63 -86
Årets resultat 347 470 481 223 306
BALANSRÄKNING        
Materiella anläggningstillgångar 2 073 2 122 2 171 2 221 2 269
Kapitalandel i Öresundsbrokonsortiet 1 984 2 108 1 344 571 185
Övriga finansiella anläggningstillgångar 1 898 2 756 2 850 2 945 2 966
Omsättningstillgångar 57 61 42 29 89
– varav likvida medel 43 48 30 20 82
Summa tillgångar 6 012 7 047 6 407 5 766 5 509
– varav räntebärande tillgångar 1 848 2 605 2 548 2 495 2 374
Eget kapital 996 1 378 855 336 131
Långfristiga skulder 4 471 5 122 4 818 5 370 4 993
Kortfristiga skulder 545 547 734 60 385
Summa eget kapital och skulder 6 012 7 047 6 407 5 766 5 509
– varav räntebärande skulder 4 971 5 612 5 493 5 371 5 346
NYCKELTAL        
Genomsnittlig finansieringskostnad värderad till upplupet anskaffningsvärde, % 1,4 1,5 1,7 1,8 2,0