Om Svedab
SVEDAB OCH HÅLLBART FÖRETAGANDE
Ambitionen med Svedabs hållbarhetsarbete är att ta ansvar för den påverkan på samhälle, människor och miljö som vår verksamhet har. Det sker genom en integrering av hållbarhetsområden i verksamhet och styrning av Svedab. I vår hållbarhetsredovisning berättar vi mer om våra väsentligaste områden och hur arbetet med dessa utvecklar verksamheten mot ett hållbart företagande.
Det här är Svedab
Det statligt ägda Svedab, med huvudkontor i centrala Malmö, är en förkortning av Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Vår danska motsvarighet är A/S Øresund och tillsammans äger vi Öresundsbrokonsortiet. Öresundsbrokonsortiets huvudkontor ligger i Köpenhamn medan centrum för bland annat drift och övervakning av Öresundsbron är förlagd till Sverige. Vi delar den gemensamma uppgiften att säkerställa en säker och effektiv förbindelse mellan Sverige och Danmark. Mer information om Öresundsbrokonsortiet och hur ägarna utövar sitt inflytande finns under avsnittet Om Öresundsbrokonsortiet.
Svedab i siffror (MSEK)
Nettoomsättning
11 (9)
Eget kapital
1 378 (855)
Resultatandel i Öresundsbrokonsortiet
711 (735)
Skuld Riksgälden
5 612 (5 493)
Årets resultat
470 (481)
Balansomslutning
7 047 (6 407)
Hållbarhet i siffror
Förnyelsebar energi
100 procent
Anläggningen öppen
365/365
Elförbrukning
– 2 procent
Överskridande av villkor enligt miljödomar
0
Omkomna och allvarligt skadade
0
Svedabs vision
Att Öresundsregionen är en attraktiv region att besöka och att leva och arbeta i.
Svedabs affärsidé
Svedab ska genom Öresundsbrokonsortiet äga, driva och förvalta Öresundsbron samt äga och förvalta de svenska broanslutningarna så att arbetskraft, studerande, turister och näringsliv på ett enkelt, pålitligt och prisvärt sätt säkert kan färdas över Öresund.
En hållbar affärsmodell
Öresundsförbindelsen står för ett långsiktigt värdeskapande genom att länka samman regionens två länder och underlätta för arbetskraft, fritidsresande och gods att röra sig över gränsen. Förbindelsens utformning och den kontinuerliga verksamheten sker med hänsyn till vad som är ekologiskt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt så att skadliga verkningar på människa och miljö förebyggs.
Öresundsbron – verksamhetens nav
Öresundsbrokonsortiet (Öresundsbrokonsortiet) äger och driver Öresundsbron. Svedab och danska A/S Øresund äger och förvaltar vardera 50 procent av andelarna i Öresundsbrokonsortiet. Därtill äger Svedab de svenska landanslutningarna till Öresundsbron med ansvar för drift och underhåll av dessa. Tillsammans med Trafikverket, Region Skåne, och Malmö stad samarbetar Svedab med att utveckla anläggningen i takt med att nya behov uppstår, till exempel med fler trafikplatser och ny trafikering.
Öresundsbrokonsortiets intjäning
Öresundsbron är finansierad med lån som tas upp på den internationella finansmarknaden. Det är användarna som ska betala för både investeringskostnaden och den löpande driften av bron. De står för en trafik över bron som årligen skapar ett betydande ekonomiskt överskott.
Cirka två tredjedelar av Öresundsbrokonsortiets intäkter genereras av vägtrafiken. Det är också den del av intäkterna som Öresundsbrokonsortiet kan påverka. Öresundsbrokonsortiets prisstrategi är ett centralt verktyg för den ekonomiska styrningen och godkänns årligen av Öresundsbrokonsortiets styrelse.
Den återstående tredjedelen av intäkterna genereras av avgifter för disposition av järnvägen på bron. Storleken på avgifterna är reglerade i det ursprungliga avtalet om Öresundsbron men principerna för järnvägstrafikens avgifter är reglerade i ett tilläggsavtal mellan Sverige och Danmark som tecknades inför brons öppnande. Avgiften för att disponera järnvägen påverkas inte av antal tåg eller resenärer utan utgör en fast avgift, som för Sveriges del erläggs av Trafikverket och regleras årligen i takt med inflationen. Förhållandet mellan intäkterna från järnväg respektive väg har i stort sett varit desamma sedan bron öppnades för trafik.
Svedabs intäkter och kostnader
Svedabs rörelseintäkter kommer i huvudsak från Trafikverket, som betalar för nyttjandet av Svedabs järnvägsanläggning. Då rörelseintäkterna inte täcker bolagets kostnader är tanken bakom Svedabs affärsmodell att de totala kostnaderna för verksamheten ska täckas av bolagets resultatandel i Öresundsbrokonsortiet.
Avskrivningarna på landanslutningarna utgör den största posten bland rörelsens kostnader, cirka en tredjedel. Resterande del utgörs av årliga drift- och underhållskostnader, personalkostnader och övriga rörelserelaterade kostnader för att verksamheten ska kunna drivas. Drift och underhåll liksom reinvesteringar planeras noga med syftet att långsiktigt trygga det ekonomiska värdet på landanslutningarna. Mer information om Svedabs anläggning finns under avsnittet Investeringar i de svenska landanslutningarna. Ränteintäkter avser Svedabs fordran på tillskjutna aktieägartillskott och räntekostnaderna lånen i Riksgälden, som Svedab behöver för att finansiera den löpande verksamheten.
Svedabs resultat
Svedabs resultatandel i Öresundsbrokonsortiet bidrar väsentligt till bolagets resultat och gör att Svedab visar ett positivt resultat före skatt. Öresundsbrokonsortiet redovisade för 2017 ett betydande rörelseöverskott liksom nettovinst värderad enligt svenska redovisningsmetoder(1). Öresundsbrokonsortiets intäkter uppgick till 1,9 (1,9) miljarder DKK och nettoresultatet till 1,1 (1,2) miljarder DKK. Resultatutvecklingen betydde också att Svedab för 2017 redovisade ett bra resultat. Resultatet före skatt blev 603 (617) miljoner kronor.
(1) Marknadsvärdering av finansiella instrument tillämpas inte.
Ökad integration och trafikutveckling går hand i hand
Integration mellan Sverige och Danmark är en ständigt pågående process där Öresundsbron har en central roll som möjliggörare för arbetskraft, fritidsresande och gods att röra sig över gränsen. Med undantag för åren som följde efter finanskrisen har trafiken över bron stadigt ökat. God ekonomisk utveckling under 2017 i både Sverige och Danmark bidrog till att trenden höll i sig. Fritidsresenärerna blev fler. Pendlingstrafiken minskade något medan affärsresenärerna liksom frakttrafiken ökade. Resandet med tåg ökade under 2017, vilket förklaras av att förbättrade rutiner vid gränskontrollerna har underlättat för tågresenärerna.