Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk hållbarhet
Svedab och hållbar ekonomisk lönsamhet
Svedab ska tillsammans med A/S Øresund vara en aktiv ägare i Öresundsbrokonsortiet och medverka till att Öresundsbrons varumärke stärks. Det långsiktiga värdet ska tryggas genom att verksamheten utvecklas enligt hållbara och affärsmässiga principer.
Ekonomiska mål
- Svedabs lån ska vara betalda före år 2040*
*Kort historisk bakgrund
I statligt ägda bolag fastställs ekonomiska mål av stämman. Svedabs ekonomiska mål bygger på riksdagens beslut om finansieringen av Öresundsbron och de svenska landanslutningarna. Inför beslutet om Öresundsbron rådde en politisk oenighet och debatten var livlig kring finansieringslösning, miljöpåverkan och nyttan för samhället med en fast förbindelse mellan länderna. För Svedab är målet att nå det ekonomiska mål som ägaren har fastställt.
Initialt beräknades återbetalningstiden för de svenska lånen till 30 år. Tveksamheter fanns kring frågan om vägavgifterna skulle beläggas med moms eller ej. När frågan prövades fastslog Skatteverket att det rörde sig om en momspliktig tjänst. Därmed förlängdes den beräknade återbetalningstiden med ytterligare cirka tio år och tidpunkten då lånen bedömdes kunna vara återbetalda till 2040.
Finansiering
Svedab finansierar sin verksamhet genom lån i Riksgälden. Lånen finansierade ursprungligen byggandet av landanslutningarna och finansierar idag Svedabs drifts-, investerings- och räntekostnader. Öresundsbrokonsortiet lånar på den öppna kapitalmarknaden med Sverige och Danmark som garanter. Lånen ska betalas med avgifter från dels vägtrafiken, dels den ersättning som Öresundsbrokonsortiet erhåller för upplåtelse av järnvägen. Öresundsbrokonsortiet amorterar löpande av sina skulder.
Årliga räntabilitetsberäkningar
Öresundsbrokonsortiet utför räntabilitetsberäkningar och prognoser för när Öresundsbrokonsortiets respektive ägarbolagens lån kan förväntas vara återbetalda. Beräkningarna ligger till grund för den långsiktiga ekonomiska styrningen och bygger bland annat på antaganden om inflation, trafikutveckling, reinvesteringsbehov samt realränta. Politiska beslut och regleringar kan få stor betydelse för Öresundsregionens utveckling och trafikströmmar över bron. Andra faktorer att ta hänsyn till vid räntabilitetsberäkningar kan vara beslut om infrastrukturinvesteringar, utvecklingen av interregionala samarbeten och regler för arbetskraft som bor och arbetar på var sida av Öresund.
Ett stabilt kassaflöde hos Svedab och Öresundsbrokonsortiet
Svedabs finansstrategi bygger på en avvägd riskprofil. Strategin fastställs årligen av styrelsen. I strategin hanteras ränterisker genom stipulerade ramar för räntemässig fördelning och duration. Målsättningen är att minska risken för okontrollerade svängningar i räntekostnaderna och uppnå en kostnadseffektiv hantering av finansiella flöden. De samlade finansiella riskerna anses relativt sett bli lägre vid en sund och konsekvent styrning. Modellen är långsiktig och de eventuella justeringar som görs i finansstrategin från ett år till ett annat är oftast marginella. Öresundsbrokonsortiets styrelse ansvarar på motsvarande sätt för sin finansstrategi. Öresundsbrokonsortiet bedriver, till skillnad från Svedab, även handel med derivat.
Ägaruttag
Öresundsbrokonsortiets styrelse har föreslagit att ägarna 2018 tillsammans gör ett uttag på totalt 1 070 miljoner danska kronor. Under förutsättning att generalförsamlingen godkänner förslaget, kommer Svedab att tillföras en likviditetstillskott mellan 650 – 700 miljoner svenska kronor.
Resultatindikator G4-EC 1
Finansiell information
Direkt genererade och distribuerade värden | 2016 | 2017 |
MSEK | ||
Generade värden: | ||
Rörelseintäkter | 9 | 11 |
Ränteintäkter | 41 | 38 |
Resultatandel Öresundsbrokonsortiet | 735 | 711 |
785 | 760 | |
Distribuerade värden: | ||
Rörelsekostnader | -24 | -19 |
Anställda | -5 | -5 |
Långivare | -89 | -83 |
-118 | -107 | |
Behållet ekonomiskt värde | 667 | 653 |
Avstämning finansiellt resultat: | ||
Avskrivningar | -50 | -50 |
Skatt | -136 | -133 |
Årets resultat | 481 | 470 |
Svedabs andel i Öresundsbrokonsortiets resultat bidrar väsentligt till Svedabs resultat. Ägarna har hitintills inte gjort några uttag från Öresundsbrokonsortiet, varför Svedab alltjämt lånar i Riksgälden för att kunna fullfölja sina ekonomiska förpliktelser. Avskrivningar och skattekostnaden är inte kassaflödespåverkande. Avskrivningarna avser investeringarna i landanslutningarna. Skattekostnaden uppkommer i takt med att Svedab skriver av den latenta skattefordran, som bolaget har bokfört då det har bedömts högst sannolikt att de ackumulerade skattemässiga underskottsavdragen på ca 0,7 miljarder kronor kommer att utnyttjas.
Räntabilitetsberäkningarna pekar på att Svedabs lån kan vara återbetalda före år 2030.
Resultatindikator G4-EC 4
Finansiellt stöd från den offentliga sektorn
Svedab får låna i Riksgälden eftersom bolagets investeringar i infrastruktur är av stor samhällsekonomisk betydelse. För Svedabs del är villkoren för lån i Riksgälden förmånligare jämfört med villkoren på den öppna kapitalmarknaden. Genom att Svedabs avtal baseras på reporäntan (plus ett administrativt påslag) har Svedabs rörliga lån under 2017 löpt med minusränta. Förmånen går inte kvantifiera med någon rimlig säkerhet.*
Någon risk för att Svedab ska försättas i likvidation finns inte. Svedabs ägare har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att Svedabs egna kapital alltid ska uppgå till ett belopp som minst motsvarar aktiekapitalet. Ytterligare en försäkring mot likviditetsrisken är en obegränsad möjlighet att i Riksgälden låna till amorteringar och räntebetalningar. För den löpande driften finns en låneram som, enligt proposition 2009/10:1, uppgår till 3,4 miljarder SEK (basår: 2009). Låneramen bedöms räcka fram till den tidpunkt då Svedab och A/S Øresund börjar göra uttag från Öresundsbrokonsortiet.
* För att förmånen ska kunna kvantifieras är det nödvändigt att fastställa en referensränta, vilket kräver svar på en mängd hypotetiska frågeställningar. Till exempel hur Svedab hade varit kapitaliserat på marknadsmässiga villkor, hur kapitalstrukturens fördelning mellan eget och främmande kapital med därtill hörande kredittillägg hade sett ut. Utfallet ändras beroende på vilka antaganden som görs och vår bedömning är att förmånen inte går att fastställa med rimlig säkerhet.
Lånevillkor och räntor
Svedabs lånevillkor per den 31 december 2017
Riksgälden (%) | |
Avista | -0,50 |
5 år | 0,03 |
10 år | 0,72 |
Svenska marknadsräntor för motsvarande löptider och datum (%) | |
Reporänta | -0,50 |
5 år | 0,18 |
10 år | 0,78 |
Reporänta: Riksbankens viktigaste styrränta för den svenska ekonomin.