Ansvarsfullt företagande Svedab och hållbar ekonomisk lönsamhet Svedab ska tillsammans med A/S Øresund vara en aktiv ägare i Öresundsbrokonsortiet och medverka till att Öresundsbrons varumärke stärks. Det långsiktiga värdet ska tryggas genom att verksamheten utvecklas enligt hållbara och affärsmässiga principer. Ekonomiska mål Svedabs lån ska vara betalda före år 2040* *Kort historisk bakgrund I statligt ägda bolag fastställs ekonomiska mål av stämman. Svedabs ekonomiska mål bygger på riksdagens beslut om finansieringen av Öresundsbron och de svenska landanslutningarna. Inför beslutet om Öresundsbron rådde en politisk oenighet och debatten var livlig kring finansieringslösning, miljöpåverkan och nyttan för samhället med en fast förbindelse mellan länderna. Finansieringen var och är en bärande fråga och för Svedab är den överordnade uppgiften att nå det ekonomiska målet som ägaren har fastställt. Initialt beräknades återbetalningstiden för de svenska lånen till 30 år. Tveksamheter fanns kring frågan om vägavgifterna skulle beläggas med moms eller ej. När frågan senare prövades fastslog Skatteverket att det rörde sig om en momspliktig tjänst. Därmed förlängdes också återbetalningstiden med ytterligare cirka tio år. En hållbar finansieringsmodell Öresundsbrons lån ska återbetalas med avgifter från dels vägtrafiken, dels den ersättning som Öresundsbrokonsortiet erhåller för upplåtelse av järnvägen till den svenska och den danska staten. Öresundbrokonsortiets framtida överskott ska även täcka kostnaderna för de svenska respektive danska landanslutningarna. Svedab har finansierat byggandet av landanslutningarna med lån i Riksgäldskontoret, som även är Svedabs långivare vad gäller löpande drifts- och räntekostnader. När Öresundsbrokonsortiet redovisar ett positivt eget kapital kan ägarbolagen börja göra uttag och påbörja amorteringen av sina lån. Strategi för att hantera en långsiktig finansiering Svedabs långsiktiga kassaflöde ska säkras genom en finansstrategi som bygger på en väl avvägd riskprofil. Årliga räntabilitetsberäkningar Öresundsbrokonsortiet har uppdraget att årligen utföra räntabilitetsberäkningar, som ger information om i vilken takt lånen för Öresundsbron och de svenska och danska landanslutningarna kan återbetalas. Beräkningarna, som ligger till grund för ekonomisk styrning, bygger bl a på antaganden om realränta (som sedan 2014 uppgår till 3,0 procent), inflation, trafikutveckling och reinvesteringsbehov. Ett stabilt kassaflöde hos Öresundsbrokonsortiet och Svedab Öresundsbrokonsortiets centrala verktyg för att styra verksamheten är prisstrategi och finansstrategi. Svedabs finansstrategi fastställs årligen av styrelsen och hanterar ränterisker genom stipulerade ramar för räntemässig fördelning samt duration. Målsättningen är att minska risken för okontrollerade svängningar i räntekostnaderna och uppnå en kostnadseffektiv hantering av finansiella flöden och risker. Vår uppfattning är att de samlade finansiella riskerna relativt sett blir lägre vid en sund och konsekvent styrning. Modellen är långsiktig och de eventuella justeringar som görs från ett år till ett annat är oftast marginella. Kontroll över kostnaderna All drift och underhåll liksom reinvesteringar ska syfta till att långsiktigt trygga det ekonomiska värdet på landanslutningarna. Den drift- och underhållsplan som årligen fastställs ligger också till grund för Svedabs budget och beräkning av lånebehovet. Resultatindikator G4-EC 1 Finansiell information Direkt genererade och distribuerade värden 2015 2014 MSEK Generade värden: Rörelseintäkter 6 6 Ränteintäkter 43 46 Resultatandel Öresundsbrokonsortiet 403 521 452 573 Distribuerade värden: Rörelsekostnader -18 -21 Anställda -5 -5 Långivare -93 -105 -116 -131 Behållet ekonomsikt värde 336 442 Avstämning finansiellt resultat: Avskrivningar -50 -50 Skatt -63 -86 Årets resultat 223 306 Resultatet av Svedabs andel i Öresundsbrokonsortiet bidrar väsentligt till Svedabs resultat. Ägarna gör ännu så länge inga uttag av kontanta medel från Öresundsbrokonsortiet, varför Svedab alltjämt lånar i Riksgälden för att kunna fullfölja sina ekonomiska förpliktelser. Avskrivningar och skattekostnaden är inte heller kassaflödespåverkande. Avskrivningarna avser investeringarna i landanslutningarna. Skattekostnaden uppkommer i takt med att Svedab skriver av den latenta skattefordran, som bolaget har bokfört då det bedöms högst sannolikt att ackumulerade skattemässiga underskottsavdragen på 2 miljarder kronor kommer att utnyttjas. Svedabs skuldkurva 3% 2,5% 3,5% 2015 -5396 -5396 -5396 2016 -5588 -5578 -5597 2017 -5842 -5813 -5870 2018 -5771 -5709 -5833 2019 -5507 -5409 -5606 2020 -5224 -5085 -5366 2021 -4873 -4701 -5059 2022 -4568 -4374 -4780 2023 -4253 -4032 -4494 2024 -3922 -3675 -4192 2025 -3575 -3302 -3874 2026 -3209 -2911 -3536 2027 -2826 -2504 -3179 2028 -2425 -2080 -2806 2029 -2011 -1644 -2418 2030 -1584 -1196 -2017 2031 -1143 -734 -1600 2032 -683 -257 -1165 2033 -211 228 -717 2034 269 228 -256 2035 269 228 1133 Räntabilitetsberäkningarna pekar på att Svedab kan börja göra uttag från Öresundsbrokonsortiet 2018. Resultatindikator G4-EC 4 Finansiellt stöd från den offentliga sektorn Svedab får låna i Riksgälden eftersom bolagets investeringar i infrastruktur är av stor samhällsekonomisk betydelse. För Svedabs del är villkoren för lån i Riksgälden förmånligare jämfört med villkoren på den öppna kapitalmarknaden. Genom att Svedabs avtal baseras på reporäntan (plus ett administrativt påslag) har Svedabs rörliga lån under 2015 löpt med minusränta. Förmånen går inte kvantifiera med någon rimlig säkerhet.* Någon risk för att Svedab ska försättas i likvidation finns inte. Svedabs ägare har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att Svedabs egna kapital alltid ska uppgå till ett belopp som minst motsvarar aktiekapitalet. Ytterligare en försäkring mot likviditetsrisken är en obegränsad möjlighet att i Riksgälden låna till amorteringar och räntebetalningar. För den löpande driften finns en låneram som, enligt proposition 2009/10:1, uppgår till 3,4 miljarder SEK (basår: 2009). Låneramen bedöms räcka fram till den tidpunkt då ägarna börjar göra uttag från konsortiet. * För att förmånen ska kunna kvantifieras är det nödvändigt att fastställa en referensränta, vilket kräver svar på en mängd hypotetiska frågeställningar. Till exempel hur Svedab hade varit kapitaliserat på marknadsmässiga villkor, hur kapitalstrukturens fördelning mellan eget och främmande kapital med därtill hörande kredittillägg hade sett ut. Utfallet ändras beroende på vilka antaganden som görs och vår bedömning är att förmånen inte går att fastställa med rimlig säkerhet. Lånevillkor och räntor Svedabs lånevillkor per den 31 december 2015 (%) Riksgälden Avista -0,35 5 år 0,42 10 år 1,19 De administrativa påslagen varierar mellan 0,00 – 0,08 procent. Svenska marknadsräntor för motsvarande löptider och datum (%) Reporänta -0,35 5 år 0,30 10 år 0,99 Reporänta: Riksbankens viktigaste styrränta för den svenska ekonomin.