Styrelsen och verkställande direktören för Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, org.nr 556432-9083, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2022. Förvaltningsberättelsen omfattar förutom dessa sidor även not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering.

Verksamheten

Svedab och A/S Øresund äger och förvaltar vardera femtio procent av andelarna i Öresundsbrokonsortiet. Svedab byggde och äger de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och ansvarar för drift och underhåll. Järnvägsanläggningen upplåts till Trafikverket mot en årlig ersättning.

Svedabs vd är också vd för Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB). Bolagen har ett nära samarbete inom administrativa funktioner som finansiell rapportering, personaladministration, IT och teknik.

Öresundsbrokonsortiet

Öresundsbrokonsortiet äger och driver Öresundsbron. Svedabs styrelseledamöter ingår i Öresundsbrokonsortiets styrelse som har ansvar för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska och fysiska livslängden säkerställs. Se vidare avsnittet ”Öresundsbrokonsortiet – ett gemensamt svensk-danskt intresse” nedan.

Finansieringsmodellen

Öresundsförbindelsen (Öresundsbron och de svenska och danska landanslutningarna) ska bära sina egna kostnader (propositionen 1996/97:161). Byggnationen finansierades med lån och samtliga kostnader ska täckas av vägavgifter och banavgifter från järnvägen. Svedab lånar enbart i Riksgälden. Lånen ska amorteras med hjälp av uttag från Öresundsbrokonsortiet.

Intäkter och resultatutveckling

Nettoomsättningen var i det närmsta oförändrad, 12 (10) MSEK. Resultatposten utgörs i huvudsak av banavgifter. Driftskostnaderna blev 21 MSEK lägre och rörelseresultatet landade på –56 (–81) MSEK, främst till följd av utrangering av bullerplank om knappt 20 MSEK 2021.  Räntenettot förbättrades, –38 (–41) MSEK. Ränteintäkterna blev 3,5 MSEK lägre som ett resultat av att Svedab under året gjorde en utdelning som kvittades mot en del av den reversfordran som löper med ränta. Räntekostnaderna blev 6,5 MSEK lägre vilket främst förklaras av att bolaget har haft låga bundna räntor. Det är fortsatt låga räntenivåer i låneportföljen, även om nya upptagna lån och lån med rörlig ränta kommer att öka räntekostnaderna framöver.  Årets resultat 596 (383) MSEK blev bättre än 2021, som direkt följd av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling, se nedan.

Kommentarer till Öresundsbrokonsortiets resultat och marknad

Resultatandelen blev bättre, 845 (604) MSEK. Genomsnittlig vägtrafik per dygn stannade på 18 434 och ska jämföras med 20 423 under 2019 (före pandemin). Vägtrafiken har delvis återhämtat sig jämfört med 2019 inom samtliga segment och godstrafiken drabbades endast av en kortare nedgång i början av pandemin och har därefter ökat till en högre nivå än före pandemin. Intäktsökningen jämfört med 2021 uppgick till 29,6 procent. Genomsnittskursen för den danska kronan uppgick till 1,43 (1,36).

Verksamhetsstyrning

Svedab är beroende av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling och styrningen av de båda verksamheterna är nära förknippade med varandra. Detta avsnitt behandlar också de väsentliga delar av verksamhetsstyrningen i Öresundsbrokonsortiet som anses nödvändiga för att ge läsaren en helhetsbild.

Ägarens inflytande

Svedabs kärnverksamhet är fastlagt i beslut av Sveriges riksdag och i ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna, samt i ett konsortialavtal mellan ägarbolagen Svedab och A/S Øresund. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen. Regeringens redogörelse för mål, tillämpliga ramverk och inställning till bolagsstyrningsfrågor, finns samlat i ”Statens ägarpolicy och principer för företag med statligt ägande”. Av ägarpolicyn framgår att Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas liksom principen ”följa eller förklara”.

Hållbart företagande

Statligt ägda bolag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling och upprätta en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Svedab upprättar i enlighet med statens ägarpolicy en hållbarhetsredovisning och tillika en lagstadgad hållbarhetsrapport enligt ÅRL 6 kap 11§. Hållbarhetsredovisningens innehåll definieras på sid 55 i detta dokument. Redovisningen granskas av revisor och rapporten finns tillgänglig på Svedabs webbplats.

Finansiell målsättning

Svedab och A/S Øresund, Öresundsbrokonsortiets ägare, antog 2018 en ny policy för uttag och som innebär maximal minskning av skulderna i de båda ägarbolagen. Svedabs lån kommer att vara återbetalda långt tidigare än ursprunglig målsättning år 2040. Öresundsbrokonsortiets skulder beräknas därmed att vara återbetalda 2050. Se även not 4.

Risker och riskhantering

Svedabs respektive Öresundsbrokonsortiets system för riskstyrning ska identifiera sådana risker som verksamheten kan drabbas av. Systemet ska om möjligt se till att riskerna elimineras, alternativt säkerställa att effekterna begränsas om något skulle inträffa. Svedabs styrelse ansvarar inför ägaren för företagets riskanalys och riskhantering.

Affärsrisker

Svedabs förmåga till avkastning är direkt beroende av Öresundsbrons avkastningsförmåga och avgörs därför av faktorer som trafikvolym, prisstrategi, driftkostnader och realränta. Öresundsbron är konjunkturkänslig och affärsrisken påverkas av sambandet mellan intäkter och finansierings­kostnader. Det innebär att riskprofilen kan sänkas om skuldportföljen struktureras på ett sådant sätt att en positiv samvariation uppnås mellan intäkter och finansieringskostnader, avhängigt den ekonomiska tillväxten. Rörligt förräntade lån och real­räntelån (endast i Öresundsbrokonsortiet), har en positiv samvariation med den generella ekonomiska tillväxten när den drivs av efterfrågan. Samvariationen är dock inte den enda faktor som påverkar riskprofilen när intäkter och finansieringskostnader bedöms i ett sammanhang. En situation med stigande realräntor i kombination med en låg tillväxttakt i ekonomin under en längre tid, skulle kunna innebära en väsentlig risk. Att en pandemi kan utgöra ett hot har nu blivit ett reellt scenario att ta hänsyn till. Generellt bedöms och hanteras affärsmässiga risker genom exempelvis uppföljning av trafikstatistik, aktiv marknadsbearbetning och kontinuerlig översyn av prisstrategier. Utsikterna för att uppnå en långsiktig och tillfredsställande räntabilitet bedöms fortfarande som mycket god.

Finansiella risker

Finansiella risker är relaterade till finansiella instrument såsom kundfordringar, likvida medel, obligationslån, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder samt i Öresundsbrokonsortiet även derivatinstrument. De finansiella riskerna som hanteras är marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas upp i valuta-, ränte- och andra prisrisker. Finansiella risker beskrivs och utvecklas i not 3.

Svedabs förmåga att återbetala lånen är beroende av Öresundsbrons kassaflöde. Uppföljning av utvecklingen i Öresundsregionen och Öresundsbrokonsortiets affärsmässiga utveckling samt system för riskstyrning, utgör en viktig del av Svedabs riskhantering. Räntabilitetsberäkningar som visar Öresundsbrons långsiktiga lönsamhet och återbetalningsförmåga görs årligen.

Svedab och A/S Øresund svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som kan uppkomma i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Ägarna ska till lika delar dela vinster och förluster som uppkommer i Öresundsbrokonsortiets verksamhet.

Kapitaltäckningsgaranti

Staten har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att skydda Svedabs eget kapital i enlighet med aktiebolagslagen. Enligt kapitaltäckningsgarantin bemyndigas Trafikverket att oåterkalleligen vid behov lämna villkorade aktieägartillskott så att Svedabs egna kapital vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet. Trafikverkets villkorade aktieägartillskott sker i form av betalningsutfästelser (i enlighet med 2001 års ekonomiska vårproposition, 2000/1:100). För den fordran som Svedab därigenom får gentemot Trafikverket, ska Trafikverket årligen erlägga ränta, som också tillskjuts i form av betalningsutfästelser. Räntesatsen ska motsvara den genomsnittliga ränta som Svedab under respektive år betalar till Riksgälden.

Frågan om olovligt statsstöd

EU-kommissionen mottog 2013 en anmälan vari Svedab och Öresundsbrokonsortiet påstås erhålla otillåtna statsstöd. Kommissionen meddelade redan 1995 att statsgarantierna inte är att betrakta som statsstöd eftersom Öresundsbron är en investering till gagn för samhället som helhet och en gemensam nytta av allmänt offentligt intresse.  EU-kommissionen avvisade klagan 2014 och meddelade att beslutet om den statliga finansieringen av såväl Svedabs landanslutningar som den statligt garanterade upplåningen i Öresundsbrokonsortiet, skedde i linje med EU:s bestämmelser. Kommissionen menar att åtgärderna inverkar positivt på de gemensamma transportprioriteringarna utan att otillbörligen snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. EU-kommissionen lät samtidigt meddela att det kommer att krävas en notifiering ifall Öresundsbrokonsortiet får behov av statsgaranterade lån efter 2040.

EU-kommissionens beslut att avvisa klagan överklagades till EU-domstolen. EU-domstolen återförvisade frågan till EU-kommissionen och krävde en djupare analys. Skulle en ny analys visa att garantivillkoren är att anse som otillåtna, kan detta innebära ökade kostnader för Öresundsbron.  EU-kommissionen besked har blivit mycket försenat.

Som följd av ovanstående har Öresundsbrokonsortiets styrelse beslutat att undvika statsgaranterad låneupptagning fram till att EU-kommissionen offentliggör sitt beslut. Av samma skäl kommer ägarna tills vidare inte göra några uttag.

Miljö

Svedab och Öresundsbrokonsortiet bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och i enlighet med de beslut som har fattats av regeringen, koncessionsnämnden, vattendomstolen och mark- och miljödomstolen. Svedab har idag två miljömässiga åtaganden avseende grundvatten och buller. Villkoren i miljödomarna uppfylldes under 2022. Ytterligare information finns under avsnittet Miljölagstiftningen – en del av Svedabs vardag.

Kontinentalbanan genom Malmö

Mark- och miljööverdomstolen beslutade 2016 om nya och skärpa bullervillkor för Kontinentalbanans sträckning genom Malmö. Domen innebar att Svedab och Trafikverket var tvungna att  vidta ytterligare bullerskyddande åtgärder. Nya och högre bullerskärmar stod klara sommaren 2021. Ytterligare information finns under avsnittet Miljölagstiftningen – en del av Svedabs vardag.

Prövotidsredovisning

Svedab inledde 2019 arbetet med att ta fram den prövotidsredovisning avseende vilka konsekvenser grundvattenanläggningen vid trafikplats Naffentorp, som färdigställdes 2012, har fått på allmän och enskild egendom. Redovisningen överlämnades till mark- och miljödomstolen 2020. Huvudförhandling hölls hösten 2022 och dom meddelades i januari 2023. Domen har av Svedab överklagats till Mark- och miljööverdomstolen där prövningstillstånd erfordras. Se vidare i not 18.

Framtida utveckling

Förväntningarna på den finansiella utvecklingen under 2023 är blygsamma. Utvecklingen avseende inflation, ränteläge och svag kronkurs under slutet av 2022 bedöms även fortsättningsvis få konsekvenser på resultat och ställning 2023, dock främst på resultatandelen från Öresundsbrokonsortiet. För Svedabs del påverkas främst räntenivåerna av det rådande konjunkturläget.

Öresundsbrokonsortiets resultat beräknas bli bättre 2023 än 2022. Inflationen förväntas minska från den höga nivån i slutet av 2022, om än inte hela vägen ner till Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Räntenivåerna bedöms påverka skuldsättningsgrad och räntekostnaderna. Bedömningen är att kronkursen även fortsatt kommer vara på en nivå runt 1,47.

Förslag till vinstdisposition (SEK)

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel	1 019 036 452
Årets resultat	596 407 514
	1 615 443 966

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
Till aktieägaren utdelas	166 706 116
I ny räkning balanseras	1 448 737 850
	1 615 443 966

Den föreslagna utdelningen reducerar bolagets soliditet till 20 procent. Nuvarande intjäningsförmåga i Öresundsbrokonsortiet innebär att soliditeten i Svedab återställs framöver genom kommande resultatandelar. Soliditeten är tillräcklig mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet. Föreslagen utdelning verkställs genom reglering av fordringar varför likviditeten inte påverkas.

Styrelsen har beaktat den negativa skillnad som finns mellan den redovisade kapitalandelen enligt K3 och det i enlighet med IFRS redovisade egna kapitalet i Öresundsbrokonsortiet och som uppstått genom tillämpning av säkringsredovisning i K3. Styrelsen har beaktat risken att Svedab inte kan leva upp till de krav som ställs för att tillämpa säkringsredovisning i framtiden, varpå negativa orealiserade effekter kan behöva redovisas i Svedab.

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och inte heller att fullgöra nödvändiga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st.

Utdelningen kommer att regleras i maj 2023.

Utdelningspolicy

Svedab ska fortsätta att till ägaren dela ut de återstående reverser avseende den ränta som har utgått på tillskjutna aktieägartillskott. Överskott av likvida medel används till att återbetala skulderna i Riksgälden. När skulderna är fullt återbetalda kommer Svedab att lämna kontanta utdelningar till ägaren.

Svedab och A/S Øresund beslutar om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet. Villkoren regleras i konsortialavtalet.

Öresundsbrokonsortiet har till lika delar bildats av Svedab och A/S Øresund och är en form av intresseföretag. Öresundsbrokonsortiet äger, förvaltar och driver Öresundsbron. Bron finansieras med lån som återbetalas genom vägtrafikantavgifter samt ersättningar från den svenska och danska staten för deras nyttjanderätt av järnvägsspåren på bron. Ägarnas rättigheter och skyldigheter regleras i ett konsortialavtal. Ägarna svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som uppkommer i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Vinster och förluster delas lika och inkomstbeskattningen sker hos ägarbolagen enligt respektive lands skattelagstiftning.

Ägarnas inflytande

Öresundsbrokonsortiet är genom konsortialavtalet i princip organiserat som ett aktiebolag. Ägarnas rätt att besluta utövas på Öresundsbrokonsortiets stämma. Vilka ärenden som ska behandlas regleras i konsortialavtalet. Styrelsen, som utses av stämman, består av fyra styrelseledamöter från Svedab och fyra från A/S Øresund. Ordförandeskapet växlar vartannat år mellan ägarna. Svedabs årsstämma utser sina ledamöter i Öresundsbrokonsortiets styrelse. Öresundsbrokonsortiets styrelse utser vd samt fastställer affärsplaner och strategiska policyer.

Verksamhetsstyrning

Öresundsbrokonsortiets styrelse har yttersta ansvaret för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska respektive fysiska livslängden säkerställs. Målsättningen är att styra Öresundsbron mot en avkastning så att såväl Öresundsbrokonsortiets som ägarbolagens lån blir återbetalda i enlighet med fastställda mål. För att nå dessa långsiktigt finansiella mål har styrelsen två verktyg till sitt förfogande, en väl avvägd prissättningsstrategi och produktsammansättning samt en väl fungerande finansförvaltning.

Öresundsbrokonsortiet avger en hållbarhetsredovisning.

Intjäning

Intäkterna från vägtrafiken utgör drygt 73 procent av Öresundsbrokonsortiets totala intäkter. Intäkter från upplåtelse av järnvägen ersätts av den svenska och den danska staten, vilka till Öresundsbrokonsortiet årligen erlägger en fast avgift på vardera 150 miljoner DKK, (1991 års prisnivå). Grundläggande principer om vägavgifterna är reglerade i det ursprungliga avtalet om Öresundsbron medan avgifter för upplåtelse av järnvägen är reglerade i ett tilläggsavtal mellan Sverige och Danmark som tecknades inför brons öppnande.

Lånar på den internationella kapitalmarknaden

Öresundsbrokonsortiet lånar på den internationella kapitalmarknaden solidariskt garanterad av den svenska och den danska staten. Svenska staten har genom Riksgälden tecknat ett avtal med Öresundsbrokonsortiet. I detta regleras Öresundsbrokonsortiets skyldighet att följa fastlagd finanspolicy samt informationsåtaganden. Riksgälden har även rätt att granska och godkänna ändringar i Öresundsbrokonsortiets finanspolicy. Den danska staten har motsvarande avtal med Danmarks Nationalbank. Frågan om de båda staternas garantier är att anse som otillåtna statsstöd är under prövning hos EU-kommissionen, se avsnittet Frågan om olovligt statsstöd.

Ägarnas uttag

Frågan om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet regleras i konsortialavtalet och fastställs av Öresundsbrokonsortiets stämma.