Ekonomisk hållbarhet
Svedab och hållbar ekonomisk lönsamhet
Svedab ska tillsammans med A/S Øresund vara en aktiv ägare i Öresundsbrokonsortiet och medverka till att Öresundsbrons varumärke stärks. Det långsiktiga värdet ska tryggas genom att verksamheten utvecklas enligt hållbara och affärsmässiga principer.
Ekonomiska mål
- Svedabs och Öresundsbrokonsortiets lån ska vara betalda återbetalda till år 2050*
*Bakgrund
I statligt ägda bolag fastställs ekonomiska mål av stämman.
Finansiering
Svedabs verksamhet finansieras genom lån i Riksgälden. Lånen finansierade byggandet av landanslutningarna och idag bolagets drifts-, investerings- och räntekostnader. Öresundsbrokonsortiet lånar på den öppna kapitalmarknaden med Sverige och Danmark som garanter. Lånen ska återbetalas med dels avgifter från vägtrafiken, dels den ersättning som Öresundsbrokonsortiet erhåller för upplåtelse av järnvägen.
Årliga räntabilitetsberäkningar
Räntabilitetsberäkningar och prognoser för när Öresundsbrokonsortiets respektive ägarbolagens lån kan förväntas vara återbetalda görs årligen. Beräkningarna ligger till grund för den långsiktiga ekonomiska styrningen och bygger bland annat på antaganden om inflation, trafikutveckling, reinvesteringsbehov samt realränta. Politiska beslut och regleringar som kan få betydelse för Öresundsregionens utveckling och trafikströmmar över bron kan också behöva vägas in.
Ett stabilt kassaflöde hos Svedab och Öresundsbrokonsortiet
Svedabs finansstrategi bygger på en avvägd riskprofil och fastställs årligen av styrelsen. Strategin hanterar ränterisker genom stipulerade ramar för räntemässig fördelning och duration. Målsättningen är att minska risken för okontrollerade svängningar i räntekostnaderna och uppnå en kostnadseffektiv hantering av finansiella flöden. De samlade finansiella riskerna anses relativt sett bli lägre vid en sund och konsekvent styrning. Modellen är långsiktig och de eventuella justeringar som görs i finansstrategin från ett år till ett annat är oftast marginella. Öresundsbrokonsortiets styrelse ansvarar på motsvarande sätt för sin finansstrategi, som i sin tur godkänns av Riksgälden och Danmarks Nationalbank. Öresundsbrokonsortiet bedriver, till skillnad från Svedab, även handel med derivat.
Resultatindikator GRI 201-1
Finansiell information
| Direkt genererade och distribuerade värden | 2018 | 2019 |
| MSEK | ||
| Generade värden: | ||
| Rörelseintäkter | 12 | 14 |
| Ränteintäkter | 27 | 17 |
| Resultatandel Öresundsbrokonsortiet | 559 | 926 |
| 598 | 957 | |
| Distribuerade värden: | ||
| Rörelsekostnader | -27 | -18 |
| Anställda | -5 | -6 |
| Långivare | -70 | -51 |
| -102 | -75 | |
| Behållet ekonomiskt värde | 496 | 882 |
| Avstämning finansiellt resultat: | ||
| Avskrivningar | -49 | -50 |
| Skatt | -100 | -179 |
| Årets resultat | 347 | 653 |
Svedabs ägare har under år då Svedabs verksamhet gått med underskott tillskjutit aktieägartillskott i form av reverser som löper med ränta. Bolagets totala fordran på ägaren uppgick vid årets början till 1,8 miljarder kr. På Svedabs årsstämma 2019 beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bolaget skulle dela ut 325 miljoner kr genom att minska sin fordran på ägaren med motsvarande belopp. Ränteintäkterna minskar i takt med att fordran minskar.
Öresundsbrokonsortiet redovisade ett betydande överskott 2019, värderat enligt svenska redovisningsprinciper (d v s ej marknadsvärdering av finansiella instrument). Resultatutvecklingen betydde att Svedab också redovisade ett mycket bra resultat. Att resultatet var högre än 2018 förklaras av en realisationsförlust avseende finansiella instrument i Öresundsbrokonsortiet som gjordes 2018.
Amortering av lån i kombination med att bolaget under 2019 omsatte ett lån som löpte med högre ränta än ersättningslånet har bidragit till lägre räntekostnader. Öresundsbrokonsortiets ägare avvaktar dock tills vidare med att göra uttag till följd av att EU-kommissionen behandlar en anmälan om att företagets statsgaranterade lån ska anses vara statsstöd. 2018 gjorde Öresundsbrokonsortiets ägare ett uttag av likvida medel, vilket stärkte Svedabs likviditet med 739 miljoner kronor varav 650 miljoner kronor användes till att återbetala en del av skulden till Riksgälden.
Avskrivningar och skattekostnad är inte kassaflödespåverkande. Skattekostnaden har uppkommit dels i takt med att Svedab har skrivet av den latenta skattefordran som bolaget har bokfört, dels som den skattekostnad som är skuldförd då det ackumulerade skattemässiga underskottsavdraget har utnyttjats fullt ut.
Räntabilitetsberäkningarna pekar på att Svedabs lån kommer att vara återbetalda före 2030.
Resultatindikator GRI 201-4
Finansiellt stöd från den offentliga sektorn
Svedab får låna i Riksgälden eftersom bolagets investeringar i infrastruktur är av stor samhällsekonomisk betydelse och att bolaget är till 100 procent statligt ägt. För Svedabs del är villkoren för lån i Riksgälden förmånligare jämfört med villkoren på den öppna kapitalmarknaden. Genom att Svedabs avtal baseras på reporäntan har Svedabs rörliga lån under både 2018 och 2019 fortsatt löpt med minusränta. Svedab har inte med någon rimligt säkerhet kunnat kvantifiera förmånen, eftersom en mängd hypotetiska frågeställningar i så fall skulle behöva besvaras.
Svedabs ägare har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att bolagets eget kapital alltid ska uppgå till ett belopp som minst motsvarar aktiekapitalet. Någon risk för att Svedab ska försättas i likvidation finns således inte. Ytterligare en försäkring mot likviditetsrisken är en obegränsad möjlighet att i Riksgälden låna till amorteringar och räntebetalningar. För den löpande driften finns en låneram som, enligt proposition 2009/10:1, uppgår till 3,4 miljarder SEK (basår: 2009). Låneramen är ännu inte fullt utnyttjad.
Lånevillkor och räntor
Svedabs lånevillkor per den 31 december 2019 i jämförelse med svenska marknadsräntor
| Riksgälden (%) | |
| Avista | -0,25 |
| 5 år | -0,17 |
| 10 år | 0,16 |
| Svenska marknadsräntor för motsvarande löptider och datum (%) | |
| Reporänta | -0,25 |
| 5 år | -0,25 |
| 10 år | 0,15 |
Reporänta: Riksbankens viktigaste styrränta för den svenska ekonomin.
Resultatindikator GRI 205-2
Viktigt initiativ som rör anti-korruption
Styrelsen har som ett led i kommunikationen med och utbildning av bolagets medarbetare beslutat att Svedab ska tillämpa ”Näringslivskoden”; Institutet mot mutor: ”Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet”. Koden bedöms ge den vägledning i frågor om hur gåvor, belöningar och andra förmåner får användas och hjälper oss att göra rätt bedömning av vad som är en tillåten respektive otillåten förmån. Koden ger också vägledning om hur en anställd ska bete sig i tveksamma situationer. Ytterligare information finns på http://www.institutetmotmutor.se
Resultatindikator GRI 205-3
Rapportering av incidenter och vidtagna åtgärder
Svedab har inte haft några incidenter som kan kopplas till korruption under året.