Styrelsen och verkställande direktören för Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, org.nr 556432-9083, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Förvaltningsberättelsen omfattar förutom dessa sidor även not 3 Finansiella risker och finansiell riskhantering.

Verksamheten

Svedab och A/S Øresund äger och förvaltar vardera femtio procent av andelarna i Öresundsbrokonsortiet. Svedab byggde och äger de svenska landanslutningarna till Öresundsbron och ansvarar för drift och underhåll. Järnvägsanläggningen upplåts till Trafikverket mot en årlig ersättning.

Svedabs vd är också vd för Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB). Bolagen har ett nära samarbete inom administrativa funktioner som finansiell rapportering, personaladministration, IT och teknik.

Öresundsbrokonsortiet

Öresundsbrokonsortiet äger och driver Öresundsbron. Svedab och A/S Öresund utser vardera fyra ledamöter till Öresundsbrokonsortiets styrelse som har ansvar för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska och fysiska livslängden säkerställs. Se vidare avsnittet ”Öresundsbrokonsortiet – ett gemensamt svensk-danskt intresse” nedan.

Finansieringsmodellen

Öresundsförbindelsen (Öresundsbron och de svenska och danska landanslutningarna) ska bära sina egna kostnader (propositionen 1996/97:161). Byggnationen finansierades med lån och samtliga kostnader ska täckas av vägavgifter på bron och banavgifter från järnvägen. Svedab lånar enbart i Riksgälden. Lånen ska amorteras med hjälp av uttag från Öresundsbrokonsortiet.

Intäkter och resultatutveckling

Nettoomsättningen var i det närmsta halverad, 6 (12) MSEK. Resultatposten utgörs i huvudsak av banavgifter, som minskat markant under 2025 på grund av ändrade beräkningsgrunder. Det försämrade rörelseresultatet beror bland annat på att de löpande driftskostnaderna blev 12,8 MSEK högre jämfört med 2024, främst på grund av ett större beläggningsarbete som genomfördes under hösten 2025, vilket saknade motsvarighet 2024. I jämförelse med 2024 så har avskrivningarna också blivit lägre och det saknas motsvarighet till den valutakursförlust  som uppstod på de uttag som skedde under 2024 från Öresundsbrokonsortiet. Rörelseresultatet landade på –70 (–67) MSEK. Räntenettot förbättrades med 14 MSEK, –84 (–98) MSEK, till följd av amortering av lån i slutet av 2024 samt en lägre räntenivå under året, framförallt på lån med rörlig ränta.  Årets resultat 858 (894) MSEK blev sämre än 2024, som direkt följd av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling i kombination med utvecklingen av valutakursen, se nedan.

Kommentarer till Öresundsbrokonsortiets resultat och marknad

Resultatandelen blev sämre, 1 234 (1 290) MSEK, vilket är en konsekvens av en starkare svensk krona. Resultatet för konsortiet i DKK ökade dock till 2 011 (1 744) MDKK. Genomsnittlig vägtrafik per dygn stannade på 21 925 och ska jämföras med 20 692 under 2024. Vägtrafiken har uppvisat rekord under 2025 för samtliga segment. Intäktsökningen jämfört med 2024 uppgick till 4,3 procent. Genomsnittskursen för den danska kronan uppgick till 1,48 (1,54).

Verksamhetsstyrning

Svedab är beroende av Öresundsbrokonsortiets resultatutveckling och styrningen av de båda verksamheterna är nära förknippade med varandra. Detta avsnitt behandlar också de väsentliga delar av verksamhetsstyrningen i Öresundsbrokonsortiet som anses nödvändiga för att ge läsaren en helhetsbild.

Ägarens inflytande

Svedabs kärnverksamhet är fastlagt i beslut av Sveriges riksdag och i ett avtal mellan de svenska och danska regeringarna, samt i ett konsortialavtal mellan ägarbolagen Svedab och A/S Øresund. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta de statligt ägda bolagen. Regeringens redogörelse för mål, tillämpliga ramverk och inställning till bolagsstyrningsfrågor, finns samlat i ”Statens ägarpolicy 2025″. Av ägarpolicyn framgår att Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas liksom principen ”följa eller förklara”.

Hållbart företagande

Bolag med statligt ägande ska agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. Bolagens externa rapporter ska som huvudregel vara lika transparenta som de från publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Svedab upprättar i enlighet med statens ägarpolicy en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer och tillika en lagstadgad hållbarhetsrapport enligt ÅRL 6 kap 11§ enligt gamla lydelsen och utanför förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsredovisningens innehåll definieras på sid 55 i detta dokument. Redovisningen granskas av revisor och rapporten finns tillgänglig på Svedabs webbplats.

Finansiell målsättning

Svedab och A/S Øresund, Öresundsbrokonsortiets ägare, antog 2018 en policy för uttag och som innebär maximal minskning av skulderna i de båda ägarbolagen. Svedabs lån beräknas, under nuvarande förutsättningar, att vara återbetalda långt tidigare än ursprunglig målsättning år 2040. Öresundsbrokonsortiets skulder beräknas därmed att vara återbetalda 2050. Se även not 4.

Risker och riskhantering

Svedabs respektive Öresundsbrokonsortiets system för riskstyrning ska identifiera sådana risker som verksamheten kan drabbas av. Systemet ska om möjligt se till att riskerna elimineras, alternativt säkerställa att effekterna begränsas om något skulle inträffa. Svedabs styrelse ansvarar inför ägaren för företagets riskanalys och riskhantering.

Affärsrisker

Svedabs förmåga till avkastning är direkt beroende av Öresundsbrons avkastningsförmåga och avgörs därför av faktorer som trafikvolym, prisstrategi, driftkostnader och realränta. Öresundsbron är konjunkturkänslig och affärsrisken påverkas av sambandet mellan intäkter och finansierings­kostnader. Det innebär att riskprofilen kan sänkas om skuldportföljen struktureras på ett sådant sätt att en positiv samvariation uppnås mellan intäkter och finansieringskostnader, avhängigt den ekonomiska tillväxten. Rörligt förräntade lån och real­räntelån (endast i Öresundsbrokonsortiet), har en positiv samvariation med den generella ekonomiska tillväxten när den drivs av efterfrågan. Samvariationen är dock inte den enda faktor som påverkar riskprofilen när intäkter och finansieringskostnader bedöms i ett sammanhang. En situation med stigande realräntor i kombination med en låg tillväxttakt i ekonomin under en längre tid, skulle kunna innebära en väsentlig risk. Att exempelvis en pandemi kan utgöra ett hot har nu blivit ett reellt scenario att ta hänsyn till, likväl som risken för terroristattentat och krig. Generellt bedöms och hanteras affärsmässiga risker genom exempelvis uppföljning av trafikstatistik, aktiv marknadsbearbetning och kontinuerlig översyn av prisstrategier. Utsikterna för att uppnå en långsiktig och tillfredsställande räntabilitet bedöms fortfarande som mycket god.

Finansiella risker

Finansiella risker är relaterade till finansiella instrument såsom kundfordringar, likvida medel, obligationslån, skulder till kreditinstitut, leverantörsskulder samt i Öresundsbrokonsortiet även derivatinstrument. De finansiella riskerna som hanteras är marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Marknadsriskerna delas upp i valuta-, ränte- och andra prisrisker. Finansiella risker beskrivs och utvecklas i not 3.

Svedabs förmåga att återbetala lånen är beroende av Öresundsbrons kassaflöde. Uppföljning av utvecklingen i Öresundsregionen och Öresundsbrokonsortiets affärsmässiga utveckling samt system för riskstyrning, utgör en viktig del av Svedabs riskhantering. Räntabilitetsberäkningar som visar Öresundsbrons långsiktiga lönsamhet och återbetalningsförmåga görs årligen.

Svedab och A/S Øresund svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som kan uppkomma i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Ägarna ska till lika delar dela vinster och förluster som uppkommer i Öresundsbrokonsortiets verksamhet.

Frågan om olovligt statsstöd

EU-kommissionen mottog 2013 en anmälan vari Öresundsbrokonsortiet påstods ha erhållit otillåtna statsstöd. Kommissionen meddelade redan 1995 att statsgarantierna inte var att betrakta som statsstöd, eftersom Öresundsbron och landanslutningarna var en investering till gagn för samhället som helhet och en gemensam nytta av allmänt offentligt intresse.  EU-kommissionen avvisade klagan 2014 och meddelade att beslutet om den statliga finansieringen av såväl landanslutningarna som den statligt garanterade upplåningen i Öresundsbrokonsortiet, skedde i linje med EU:s bestämmelser. Kommissionen menade att åtgärderna inverkat positivt på de gemensamma transportprioriteringarna utan att otillbörligen snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. EU-kommissionen lät samtidigt meddela att det kommer att krävas en notifiering ifall Öresundsbrokonsortiet får behov av statsgaranterade lån efter 2040.

EU-kommissionens beslut att avvisa klagan överklagades till EU-domstolen. EU-domstolen återförvisade frågan till EU-kommissionen och krävde en djupare analys. I februari 2024 kom EU-kommissionens beslut att garantivillkoren är att anse som tillåtna. I maj 2024 väcktes talan mot Kommissionens beslut med yrkande att beslutet ska ogiltigförklaras eftersom sökande anser att Kommissionens bedömning är oriktig. Förfarandet har inletts med att parterna har lämnat sina interventioner, och en muntlig förhandling har skett i mars 2026, men ett slutligt avgörande lär tidigast komma någon gång under 2026.

Som följd av ovanstå­en­de beslutade Öresunds­bro­kon­sor­ti­ets sty­rel­se 2018 att all lå­ne­upp­tag­ning ska ske utan statsgarantier tills det att en ny ga­ran­ti­mo­dell fast­ställts.

Miljö

Svedab och Öresundsbrokonsortiet bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken och i enlighet med de beslut som har fattats av regeringen, koncessionsnämnden, vattendomstolen och mark- och miljödomstolen. Svedab har idag två miljömässiga åtaganden avseende grundvatten och buller. Villkoren i miljödomarna uppfylldes under 2025. Ytterligare information finns under avsnittet Miljölagstiftningen – en del av Svedabs vardag.

Kontinentalbanan genom Malmö

Mark- och miljööverdomstolen beslutade 2016 om nya och skärpa bullervillkor för Kontinentalbanans sträckning genom Malmö. Domen innebar att Svedab och Trafikverket var tvungna att  vidta ytterligare bullerskyddande åtgärder. Nya och högre bullerskärmar stod klara sommaren 2021. Ytterligare information finns under avsnittet Miljölagstiftningen – en del av Svedabs vardag.

Prövotidsredovisning

Svedab inledde 2019 arbetet med att ta fram den prövotidsredovisning avseende vilka konsekvenser grundvattenanläggningen vid trafikplats Naffentorp, som färdigställdes 2012, har fått på allmän och enskild egendom. Redovisningen överlämnades till mark- och miljödomstolen 2020. Huvudförhandling hölls hösten 2022 och dom meddelades i januari 2023. Domen överklagades av Svedab till Mark- och miljööverdomstolen där prövningstillstånd beviljades. En dom har meddelats i januari 2025, där Mark- och miljödomstolen har beslutat att Svedab ska ersätta två fastighetsägare med totalt 0,5 MSEK, samt ersätta rättegångskostnader och betala ränta. Svedab har beslutat att inte överklaga domen och ersättningen har reglerats under februari 2025.

Framtida utveckling

Förväntningarna på den finansiella utvecklingen under 2026 är blygsamma. Utvecklingen avseende inflation och  ränteläge och starkare kronkurs under 2025 bedöms även fortsättningsvis få konsekvenser på Svedabs resultat och ställning 2026, dock främst på resultatandelen från Öresundsbrokonsortiet, som prognosticerar ett fortsatt starkt resultat 2026 jämfört med 2025. För Svedabs del påverkas resultatet främst av huruvida det blir möjligt att erhålla uttag från Öresundsbrokonsortiet under 2026, då detta kan få stor påverkan på främst räntekostnaderna.

Inflationen var strax över Riksbankens inflationsmål på 2 procent i slutet av 2025.

Förslag till vinstdisposition (SEK)

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel	2 840 996 821
Årets resultat	857 941 176
	3 698 937 998

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
Till aktieägaren utdelas	0
I ny räkning balanseras	3 698 937 998
	3 698 937 998

Utdelningspolicy

Svedabs utdelningpolicy säger att överskott av likvida medel används till att återbetala skulderna i Riksgälden. När skulderna är fullt återbetalda kommer Svedab att lämna kontanta utdelningar till ägaren.

Svedab och A/S Øresund beslutar om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet. Villkoren regleras i konsortialavtalet.

Öresundsbrokonsortiet har till lika delar bildats av Svedab och A/S Øresund och är ett enkelt bolag. Öresundsbrokonsortiet äger, förvaltar och driver Öresundsbron. Bron finansieras med lån som återbetalas genom vägtrafikantavgifter samt ersättningar från den svenska och danska staten för deras nyttjanderätt av järnvägsspåren på bron. Ägarnas rättigheter och skyldigheter regleras i ett konsortialavtal. Ägarna svarar solidariskt gentemot tredje man för varje förpliktelse som uppkommer i Öresundsbrokonsortiet i samband med dess verksamhet. Vinster och förluster delas lika och inkomstbeskattningen sker hos ägarbolagen enligt respektive lands skattelagstiftning.

Ägarnas inflytande

Öresundsbrokonsortiet är genom konsortialavtalet i princip organiserat som ett aktiebolag. Ägarnas rätt att besluta utövas på Öresundsbrokonsortiets stämma. Vilka ärenden som ska behandlas regleras i konsortialavtalet. Styrelsen, som utses av stämman, består av fyra styrelseledamöter från Svedab och fyra från A/S Øresund. Ordförandeskapet växlar vartannat år mellan ägarna. Svedabs årsstämma utser sina ledamöter i Öresundsbrokonsortiets styrelse. Öresundsbrokonsortiets styrelse utser vd samt fastställer affärsplaner och strategiska policyer.

Verksamhetsstyrning

Öresundsbrokonsortiets styrelse har yttersta ansvaret för att förvaltningen av Öresundsbron är långsiktigt hållbar så att den planerade ekonomiska respektive fysiska livslängden säkerställs. Målsättningen är att styra Öresundsbron mot en avkastning så att såväl Öresundsbrokonsortiets som ägarbolagens lån blir återbetalda i enlighet med fastställda mål. För att nå dessa långsiktigt finansiella mål har styrelsen två verktyg till sitt förfogande, en väl avvägd prissättningsstrategi och produktsammansättning samt en väl fungerande finansförvaltning.

Öresundsbrokonsortiet avger en hållbarhetsredovisning.

Intjäning

Intäkterna från vägtrafiken utgör ca 75 procent av Öresundsbrokonsortiets totala intäkter. Intäkter från upplåtelse av järnvägen ersätts av den svenska och den danska staten, vilka till Öresundsbrokonsortiet årligen erlägger en fast avgift på vardera 150 MDKK, (1991 års prisnivå), vilket motsvarar 299 MDKK 2025. Grundläggande principer om vägavgifterna är reglerade i det ursprungliga avtalet om Öresundsbron medan avgifter för upplåtelse av järnvägen är reglerade i ett tilläggsavtal mellan Sverige och Danmark som tecknades inför brons öppnande.

Lånar på den internationella kapitalmarknaden

Öresundsbrokonsortiet lånar på den internationella kapitalmarknaden solidariskt garanterat av den svenska och den danska staten. Svenska staten har genom Riksgälden tecknat ett avtal med Öresundsbrokonsortiet. I detta regleras Öresundsbrokonsortiets skyldighet att följa fastlagd finanspolicy samt informationsåtaganden. Riksgälden har även rätt att granska och godkänna ändringar i Öresundsbrokonsortiets finanspolicy. Den danska staten har motsvarande avtal med Danmarks Nationalbank.

Ägarnas uttag

Frågan om ägarnas uttag från Öresundsbrokonsortiet regleras i konsortialavtalet och fastställs av Öresundsbrokonsortiets stämma.