Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk hållbarhet
Svedab och hållbar ekonomisk lönsamhet
Svedab ska tillsammans med A/S Øresund vara en aktiv ägare i Öresundsbrokonsortiet och medverka till att Öresundsbrons varumärke stärks. Det långsiktiga värdet ska tryggas genom att verksamheten utvecklas enligt hållbara och affärsmässiga principer.
Ekonomiska mål
Svedabs lån ska vara betalda före år 2040*
*Kort historisk bakgrund
I statligt ägda bolag fastställs ekonomiska mål av stämman. Svedabs ekonomiska mål bygger på riksdagens beslut om finansieringen av Öresundsbron och de svenska landanslutningarna. Inför beslutet om Öresundsbron rådde en politisk oenighet och debatten var livlig kring finansieringslösning, miljöpåverkan och nyttan för samhället med en fast förbindelse mellan länderna. Finansieringen var och är en bärande fråga och för Svedab är den överordnade uppgiften att nå det ekonomiska målet som ägaren har fastställt.
Initialt beräknades återbetalningstiden för de svenska lånen till 30 år. Tveksamheter fanns kring frågan om vägavgifterna skulle beläggas med moms eller ej. När frågan senare prövades fastslog Skatteverket att det rörde sig om en momspliktig tjänst. Därmed förlängdes också återbetalningstiden med ytterligare cirka tio år.
Finansiering
Svedab lånar i Riksgälden. Lånen finansierade byggandet av landanslutningarna och finansierar idag Svedabs drifts-, investerings- och räntekostnader. Öresundsbrokonsortiet lånar på den öppna kapitalmarknaden med Sverige och Danmark som garanter. Lånen ska betalas med avgifter från dels vägtrafiken, dels den ersättning som Öresundsbrokonsortiet erhåller för upplåtelse av järnvägen. Öresundsbrokonsortiet amorterar löpande av sina skulder. Svedab och A/S Øresund kommer att börja göra uttag när Öresundsbrokonsortiet redovisar ett positivt eget kapital.
Årliga räntabilitetsberäkningar
Öresundsbrokonsortiet utför räntabilitetsberäkningar som genererar prognoser om när konsortiets respektive ägarbolagens lån kan förväntas vara återbetalda. Beräkningarna bygger bl a på antaganden om realränta (som från och med 2014 uppgår till 3,0 procent), inflation, trafikutveckling samt reinvesteringsbehov och ligger till grund för långsiktig ekonomisk styrning.
Ett stabilt kassaflöde hos Svedab och Öresundsbrokonsortiet
Svedabs kassaflöde säkras genom en finansstrategi som bygger på en avvägd riskprofil. Strategin fastställs årligen av styrelsen. I strategin hanteras ränterisker genom stipulerade ramar för räntemässig fördelning och duration. Målsättningen är att minska risken för okontrollerade svängningar i räntekostnaderna och uppnå en kostnadseffektiv hantering av finansiella flöden. De samlade finansiella riskerna anses relativt sett bli lägre vid en sund och konsekvent styrning. Modellen är långsiktig och de eventuella justeringar som görs i finansstrategin från ett år till ett annat är oftast marginella. Öresundsbrokonsortiets styrelse ansvarar på motsvarande sätt för sin finansstrategi. Öresundsbrokonsortiet handlar, till skillnad från Svedab, även med derivat.
Resultatindikator G4-EC 1
Finansiell information
Direkt genererade och distribuerade värden | 2016 | 2015 |
MSEK | ||
Generade värden: | ||
Rörelseintäkter | 9 | 6 |
Ränteintäkter | 41 | 43 |
Resultatandel Öresundsbrokonsortiet | 735 | 403 |
785 | 452 | |
Distribuerade värden: | ||
Rörelsekostnader | -24 | -18 |
Anställda | -5 | -5 |
Långivare | -89 | -93 |
-118 | -116 | |
Behållet ekonomiskt värde | 667 | 336 |
Avstämning finansiellt resultat: | ||
Avskrivningar | -50 | -50 |
Skatt | -136 | -63 |
Årets resultat | 481 | 223 |
Svedabs andel i Öresundsbrokonsortiets resultat bidrar väsentligt till Svedabs resultat. Ännu så länge görs inga ägaruttag från Öresundsbrokonsortiet, varför Svedab alltjämt lånar i Riksgälden för att kunna fullfölja sina ekonomiska förpliktelser. Avskrivningar och skattekostnaden är inte kassaflödespåverkande. Avskrivningarna avser investeringarna i landanslutningarna. Skattekostnaden uppkommer i takt med att Svedab skriver av den latenta skattefordran, som bolaget har bokfört då det har bedömts högst sannolikt att de ackumulerade skattemässiga underskottsavdragen på ca 1,5 miljarder kronor kommer att utnyttjas.
Räntabilitetsberäkningarna pekar på att Svedab kan börja göra uttag från Öresundsbrokonsortiet 2018.
Resultatindikator G4-EC 4
Finansiellt stöd från den offentliga sektorn
Svedab får låna i Riksgälden eftersom bolagets investeringar i infrastruktur är av stor samhällsekonomisk betydelse. För Svedabs del är villkoren för lån i Riksgälden förmånligare jämfört med villkoren på den öppna kapitalmarknaden. Genom att Svedabs avtal baseras på reporäntan (plus ett administrativt påslag) har Svedabs rörliga lån under 2016 löpt med minusränta. Förmånen går inte kvantifiera med någon rimlig säkerhet.*
Någon risk för att Svedab ska försättas i likvidation finns inte. Svedabs ägare har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för att Svedabs egna kapital alltid ska uppgå till ett belopp som minst motsvarar aktiekapitalet. Ytterligare en försäkring mot likviditetsrisken är en obegränsad möjlighet att i Riksgälden låna till amorteringar och räntebetalningar. För den löpande driften finns en låneram som, enligt proposition 2009/10:1, uppgår till 3,4 miljarder SEK (basår: 2009). Låneramen bedöms räcka fram till den tidpunkt då ägarna börjar göra uttag från konsortiet.
* För att förmånen ska kunna kvantifieras är det nödvändigt att fastställa en referensränta, vilket kräver svar på en mängd hypotetiska frågeställningar. Till exempel hur Svedab hade varit kapitaliserat på marknadsmässiga villkor, hur kapitalstrukturens fördelning mellan eget och främmande kapital med därtill hörande kredittillägg hade sett ut. Utfallet ändras beroende på vilka antaganden som görs och vår bedömning är att förmånen inte går att fastställa med rimlig säkerhet.
Lånevillkor och räntor
Svedabs lånevillkor per den 31 december 2016
Riksgälden (%) | |
Avista | -0,50 |
5 år | -0,15 |
10 år | 0,59 |
De administrativa påslagen varierar mellan 0,00 – 0,08 procent. |
Svenska marknadsräntor för motsvarande löptider och datum (%) | |
Reporänta | -0,50 |
5 år | -0,12 |
10 år | 0,55 |
Reporänta: Riksbankens viktigaste styrränta för den svenska ekonomin.